Smart stänga av

Biomörkret lystes upp av föräldrar med telefoner.
Apropå debatten om smarta telefoner och föräldrar. Jag tillhör skaran som oftast har internet i handen. Och ett dåligt samvete.
Men i dag och annars också i biosalongen så lät jag bli och såg en bra film tillsammans med barnen.
Om en snigel som kör fort. För fort. Han måste stanna till och fundera. Vi med.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Ny fas en fasa

Har inte skrivit så mycket om mina två dubletter senaste året. Kanske för att de varit så lättskötta och underbara.
Men i höst har fyraåringarna Ida och Fanny blivit fysiskt jobbiga. De hänger, klänger, brottas och dänger på varandra som två klibbiga maskar och låter ömsom behagligt fnitter blandas med måsliknande plågosång. Jag blir galen.
Särar stundom på dem i jämna tolv ronder som en domare mellan två ivriga boxningsdårar.
Förstår inte var den här utvecklingfasen kommer i från. Den kom aldrig med äldstingen Elsa men å andra sidan dubbelt upp ger oanade effekter som en okontrollerad fusion. Jag är bara rädd för att vi snart har en härdsmälta.
Måste coola ner mig.



- Posted using BlogPress from my iPadden

Ger järnet till max

Går in på mitt tredje morgonpass. Är inte riktigt mig själv då. Tror att jag kan maxa tidiga morgnar med tidig träning på dagen.
Men mitt batteri tar slut. Hinner inte ladda om på få sovtimmar. Samtidigt är det dagar av fruktansvärt triggande effektivitet - tills jag stupar på eftermiddagen/kvällen då jag ska vara närvarande med barnen. Inte fullt lika bra.
God natt!


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

42 dårå

En liten present till mig själv också. Så firas 42 om jag får vara boss.



- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Fin födelsedagspresent

Fick ett födelsedagserbjudande från franska postorderfirman La Redoute jag inte kan motstå.
Handlar jag inför min stora dag får jag en fin - handväska!
Jaha, jodå. En sådan har man ju alltid önskat sig.
Tack La Redoute!




- Posted using BlogPress from my iPad

Ölfestival av rang

Folkligt och festligt. Den lilla ölfestivalen SMÖF i Söderbärke är en trevlig upplevelse.
Fick en entrebiljett i present av brorsan.




Mestadels gubbar. Vi var över 700 personer med glass i handen som fick provsmaka ett hundratal ölsorter. Omöjligt att hinna alla.
Men jag som snöat in på mörk öl typ Guinness testade porter och stout i mängder. Fasiken vad skoj det var. Och gött!




Redan halvtimme före öppning på fredagskvällen ringlade en kö utanför. Festivalen pågår även på lördag. Då med dubbelt så mycket besökare. Välj fredag.




Det var bara en sort jag inte tålde. En örtöl som doftade illa och smakade därefter. Det var som om någon mixat ingredienser från komposten. Fick inte min röst. För rösta skulle man. Jag satte min röst på en fin brown ale med en liten söt touch.
Enda missen är att endast kontanter gällde. Nog skulle festivalen vunnit på att kunna ta betalt även med kort.
Ett bra liveband spelade covers. Men egentligen hade vi klarat oss utan. Man ville ju snacka om ölen så att man hörde varann.
Men okej. Smaken var viktigast och den fick man ju oavsett.



- Posted using BlogPress from my iPad

Så mycket bättre säg

Skratt, gråt och fest. Här kommer alla känslor på en och samma gång.
Fjärde säsongen verkar musikaliskt inte vara så mycket bättre. Men personerna levererar så bra.
Insiktsfull humor av Titiyo och Bo Kasper Sundström, dräpande oneliners av Ken Ring, tappabortordskoj med Agnes och divalatkul med Lill Lindfors.
Artisterna verkar nästan mediatränade i att leverera bra syncar. Bra ordval.
På dagens pressträff i natursköna konsthallen Artipelag i Gustavsberg visade Lill Lindfors hur hon bestämmer. Hon är tydlig över hur hon vill bli fotad.
"Varför går alla ner på knäna?" undrar hon. Det blir så mycket sämre tycker hon.
Det roliga är att hon i lördagens premiärprogram även i en sync ber tv-fotografen ändra vinkeln på henne.
Hon är lite stiff. Men underhållande när det blir genomskinligt.
Pressvisningen av första programmet vägrade hon att se. Hon lyssnade däremot från ett rum intill där vi satt. "Varför ska jag se? Får så mycket Lill Lindfors ändå".
Stor humor.




Ken Ring knäcker en starköl på dagens pressträff. "Man är ju pappaledig", säger han. Okej!? Han är årets rebell i "Så mycket bättre".
Som vanligt är det mycket vånda i programmet. Ebbot Lundberg ser rätt blek ut innan han levererar starstrucked inför Lill Lindfors. "Ett eldprov" medger rocksångaren.
Musikaliskt är det jämnt när alla tolkar Lill Lindfors låtar. Agnes gör en grym tolkning av "En sån karl". Men vinner gör en överraskning. Vem hade väntat sig att en bad boy till rappare skulle dansa, sjunga och svänga klackarna i taket?
"Så mycket bättre" håller nivån. Lördagskvällar blir åter så mycket bättre i höst. Det har ni mitt ord på.




- Posted using BlogPress from my iPad

Talade finska i radion

Här vågade jag finska i radion i dag. Fint måste jag säga själv. Lite klippt. Men snyggt.
Mamma i Ludvika hörde inslaget i dag. Utan att hon visste något.
Hon berättar att vi kapade medvetet och omedvetet finska språket. Ingen hemspråksundervisning, ingen finsk förening trots att det fanns en livlig sådan i Smedjebacken.
Vi skulle inte återvända. Jobben fanns här. Språket var svenska. Lär dig det.
Så klart bidrog att vi nästan bara hade svenska kompisar till finska språket dog. Och när jag var femton skildes mina föräldrar och hittade senare varsin svensk livskamrat.
Kvar är namnet. Och det finska blodet som alltid rinner i ådrorna. Trots allt.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Vågat finnbesök

I dag åkte Kärpät-tröjan på. Fint finnbesök i hemmet.
Ramin Farzin från Sisuradion i P4 hälsade på för att intervjua mig. Mitt blogginlägg under #vågafinska-kampanjen som radion driver är en av många skildringar om hur vi "finnar" har svårt att tala ut. På finska till exempel.
Inlägget har väckt lite uppmärksamhet. Lite känslor. Roligt.
Intervjun ska läggas ut på webben och sändas i radion. Jännittäva!
Så spännande att jag blev alldeles kallsvettig när Ramin avslutade med att ställa en fråga på finska. Min Kärpät-tröja blev dyngblöt av svett. Men jag svarade på finska. Som en del i min våga finska.



- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Finska på bredden

#vågafinska på Twitter är en perkele fin kampanj för oss förlorade finnar. Jag har fått många fina uppskattande kommentarer på sociala medier.
Många rörande berättelser finns samlade hos Sisuradio. Lyssna och känn finsk stolthet.
Själv har jag upptäckt i min finska bevarandejakt att Johanna Koljonens pratshow "Ei saa peittää" på SVT blandar friskt mellan språken precis som vill och behöver ha det. Samtidigt verkar programmet ta upp högintressanta ämnen. Som premiärprogrammet om sociala medier. Helt i min smak.
Annars har jag på radio en finsk favorit genom min Twitterkompis Christian Bertell. På tidiga fredagkvällar sänder han i P4 eminenta "Finska pinnar". Väl värt en lyssning.
Men största inspirationskällan i min törst efter finska lärdomar går mest via fantastiska finska sångerskor. Den högst aktuella Jenny Vartiainen och ständigt njutningsbara Chisu. Båda finskorna levererar smäktande vackert vemodiga melodier med röster och poetiska texter som går rätt in i det finska hjärtat.
Det var lite finnpower. För att inte glömma mina finska författaridoler som Arto Paasilinna. Och finska filmmakare som Kaurismäki.
Det är då själva perkele att man med dessa influenser inte pratar bättre finska. Måste våga finska.


- Posted using BlogPress from my iPad

Vågar lite på finska

Jag vågar inte finska med mina föräldrar. Och där dog min finska.
Som invandrare från Finland i bruksorten Smedjebacken skulle vi på 70-talet snabbt in i det svenska samhället. Svensk skola, svenska kompisar och någonstans där försvann min finska.
Men skämdes gjorde jag aldrig för mina finska rötter. Det var ju i stället något unikt med en. Coolt.
Men det blev av någon anledning ocoolt att prata finska hemma. Minns inte om jag och brorsan satte emot. Kan inte heller minnas om mina föräldrar försökte hålla fast vid finskan.
Men när den dog hemma dog den sakta ut även på bortaplan. Det blev bara pinsamt. Även om man ibland försökte hålla det som ett "hemligt" språk bland andra så missförstod vi bara varandra. Språkbruket var borta - det var ingen hemlighet.
Genom åren har jag tagit mod till mig utåt. Talat finska med min farbror, okända finnar och till och med försökt ge mig på intervjuer på finska. Det har känts spännande, kittlande och stolt.
Finskan min är stapplande, trevande och långsam. Ibland snabbare med ett par oluta.
Men osäkerheten lyser igenom. Jag drar mig för många fall av potentiella finska kontakter, är smygmedlem i finska murvlar i Sverige utan att våga närvara på deras intressanta sammankomster, tackar nej till att sitta i finsk radiopanel och törs inte heja på finska journalistkollegor på internationella presskonferenser som Eurovision eller idrottslandskamper.
Nu kommer jag ut. Erkänner min finska akilleshäl som också givetvis ibland är målinriktad som ett finskt lejon.
Med kampanjen "Våga finska" ska jag nya steg och våga mera finska. Kyllä!



- Posted using BlogPress from my iPad

Ö till salu i Smedjebacken

Min barndomsdrömö i Smedjebacken är till salu. För en och en halv mille får du den.
Just det gula båthuset som syns så vackert från rastplatsen, en gång korad till Sveriges vackraste rastplats, har jag drömt om. Här i Barkens sommarglänsade strandlinje skulle jag ordna storslagna Liberace-glittriga fester med skumpa och jordgubbar inför vännerna som anlänt i lyxiga båtar.
Moneybrother spelar på gården, Gunde Svan leker fångarna på ön med gästerna och Mats Ingels sänder radio medans Göran Greider inlett en hetsig politisk debatt i köket.
Såna drömmar. På Lyckans ö. Ingenting är omöjligt.




- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Galen fotbollskväll

Portugal, Grekland, Kroatien eller Ukraina. Vad säger ni? Vilka vill ni ha?
Om kvällens match mot Tyskland var galen så vänta bara tills playoffmatcherna till VM. Det kommer bli galet tufft.
Vilka bortamatcher oavsett lag. Vi kan bara be att den store ledaren pekar ut vägen för annars är vi ett högst mediokert lag.
Lottningen sker på måndag bara det en galen procedur.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Mer Idol och fotboll

Det är inte bara Kevin Walker som kombinerar fotboll och musik.
Blir man inte idol kan man alltid bli nationalsångssångerska. Fråga Yosefin Bouhler, som åkte ut i kvalveckan i årets Idol i TV4.
I kväll sjöng hon den tyska nationalsången med bravur i Friends Arena. Direkt efteråt fick hon en kram av Tysklands tränare Joachim Löw och en personlig hälsning.
- Han sa att det var otroligt bra gjort, säger en överlycklig Yosefin på läktaren.
Hon har tidigare som 13-åring sjungit den tyska nationalsången men då på en basketlandskamp.
- Men jag är en stor fotbollsälskare som älskar båda lagen. Det är en stor ära, säger hon jublade medans Sverige tar ledningen i matchen.



- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Avtryckare på sladden

Har blivit tipsad världens innovation. Man kan tydligen fjärrfota med sin headset på Iphone. Bara att ha kameraläget på och trycka av på volymknappen på din hörlurssladd. Fantastiskt.
Visste du det? Varför har ingen sagt något?
Tackar TT:s sportreporter Jens Bornemann för tipset.
Nu kommer mitt sociala mediaflöde besudlas av fjärrfotade bilder. Ovan ser ni den första. Tagen i pressrummet på Friends Arena i Solna. Match i kväll.
Önskar sladden var längre. Annars skulle ni sett en reporter springa in på planen redo för att fjärrfota sig själv från pressläktaren. Klick!


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Heldag åt språket

Underbar språkdag på TT i dag. Riktigt nördig. Bokstavligen.
Jag fick äran att delta i den tillsammans med andra journalistkollegor, informatörer och myndighetsfolk.
Vi lyssnade bland annat på lysande retorik av Camilla Eriksson, talskrivare och retorikkonsult, som analyserade senaste politikerdebatten åt oss.
Thomas Bodström om hur idrotten influerat honom - "man kan inte stå och hoppa innan man ska in på ett kokain-mål". Och att han vid gräl med frugan oftast omedvetet slänger sig med argument liknande den vid rättegång. Han letar efter "bevisbördan". Inte så bra, medger han.
Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, redogjorde för sin syn på anglofieringen av svenska språket. Inget hot men vi bör hejda dess framfart ibland.
"Börjar man gnälla och tjata är man för gammal" konstaterade Dogge Doggelito avslutningsvis om att språket ständigt förändras.
Han fick så klart prata om förortslang. Han menade att barnens slang är något helt annat än när han var ung. Slang är trendkänsligt.
Jag gillar Dogge. Han, liksom jag, skäms inte för mycket. Han bara kör på. bryr sig inte. Efter paneldebatten sålde han cd-skivor och skrev autografer. Ingen cykel på köpet. Men oslagbart.
Vilken affärsman!
Jag tog en autograf. Till dottern.





- Posted using BlogPress from my iPad

Tjejerna tar ton

Om mina författare var åt gubbhållet som jag bloggat om tidigare så är det tvärtom i musikvärlden.
Min bästalista just nu domineras av kvinnor. Röststarka kvinnor som Laleh, Ida Modig, Birdy, Haim, Veronica Maggio, Katy Perry, Lissie och favoriten, Finlands Loreen, Jenny Vartiainen.
Heja tjejer - låt era röster ljuda.


- Posted using BlogPress from my iPad

Så firar Zlatan

Zlatan hintade när hans app lanserades att man, kanske, skulle få följa honom ända in i omklädningsrummet.
I kväll är vi där.
I kväll är vi klara för play off.
I kväll tackar vi Zlatan.
Tjoho.
Nu tar jag en match mot John Blund. Blir seger för mig i 90 minuter antar jag.

PS: Johan Elmander skulle behöva en app. Och där förklara filmningen i kväll. På film. För Kanal 5 missade och ställa frågan i tv. Tjänstefel. Byt kanal.




- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Heja då för fan!

Det vore väl själva fan om inte Friends Arena kokar i kväll. Har läst flera tidningar i dag och i synnerhet kvällsisarna som eldar på svennarna. Nu ska vi släppa loss. Karnevalsstämning ska lyfta laget till Brasilien.
Och även spelarna trissar upp fotbollsfesten. Lämna slipsen hemma. På med blågula tröjor, uppmanar Johan Elmander.
Det ska vrålas och hejas så in i bomben. Hörs inte det i min för kvällen i Sandviken förlagda tv-sittning så ska jag gå med slips resten av året. Hör ni det på andra sidan. Skrik för tusan!
Heja Sverige!



- Posted using BlogPress from my iPad

Kulturskymd av gubbar

En folklig vinnare. Sägs det. Men jag kände inte till henne.
Men titta hemma. Där fanns ett stycke novell av årets vinnare av Nobels litteraturpris - Alice Munro.
Men den är min frus. Hon är beläst.
I min boksamling med bland annat Arto Paasilinna, Ben Elton och Herman Lindqvist finns väl knappast några finkulturella vinnare. Men hos mig är de bäst. Gubbar tyvärr. Få kvinnor.
Men gubbhumorn går het hos mig just nu med Lasse Berghagen, Jonas Jonasson och Fredrik Backman på läshyllan.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Reklam för Zlatanappen

Ingen har väl missat Zlatanappen? Snacka om gratisreklam han fick på dagens presskonferens i Friends Arena. Han fick flera frågor om appen.
Media körde ut det direkt. Även jag körde ut det på en livesändning för TT. Och i ett inslag. Vore tjänstefel annars. Men vilken jackpot för reklammakarna.
Applikationen lär väl ha krascha eller har redan gjort det nu när nyheten är ute.
Nu har han en egen direktkanal ut till fansen. Och en kanal som media lär använda sig. En kanal där Zlatan kan korrigera uppgifter om honom. Trevligt.
Han ritar om mediakartan, skriver Resumé.
Om jag har appen? Givetvis. Pang på bara när det kom ut.


- Posted using BlogPress from my iPad

AIK dödar hockeyfester

AIK sabbar en stor hockeyfest. Nu bojkottar jag dem också.
Det började med julhelgens hockeydrabbning mellan AIK och Leksand i Globen. Som gjutet för hockeypropaganda. I stället dödar AIK stämningen genom att endast tilldela bortaklacken 150 biljetter. Långt under en oskriven praxis.
I stället ska biljetterna gå till hemmafansen. Så fegt. Så tråkigt.
Fri marknad borde råda även här.
Man är så rädd för att leksingarna tar över läktarna så man kör fulspel likt EU:s flyktingpolitik.
Nästa veckas match i Hovet skulle också bli en fest. Men biljettpriset saftas på från 330 kronor och uppåt. Om man nu inte för 250 kronor sitter i klacken - men vilken leksing vill stå där.
Jag lackar ur. Äntligen skulle man få se sitt älskade dalalag i huvudstaden. Äntligen i högsta serien.
Så blir det så här.
Rädslan för ett dalauppror 2013. Vem hade trott det.


- Posted using BlogPress from my iPad

Partybåten flyttar

Goodbye Patricia. Festen är över. Snart flyttar partybåten undan vår utsikt från Glashuset där TT håller till.
Istället blir det buller och byggdamm i åratal framöver.

Hur blir Patricias rutt till nya stället på Söder Mälarstrand? Runt Södermalm eller blir det en festlig tur runt Södertörn? Får man åka med?


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Ge inte hissen dissen

Och här är då mitt möte med hissmannen. En hissnande upplevelse.

Hissmannen testar TT

Han har dokumenterat över 3 000 hissfärder på sin Youtubekanal. I morgon går det ut ett webbtvinslag på TT-linan som jag gjort om Andreas Ulvebring från Stockholm.
Killen kan allt om hissar.
Han fick efter min intervju tillfälle att testa även TT:s hissar i Glashuset vid Slussen. Han gav de amerikanska Otishissarna betyget tre hissar av fem.
Han gav ut sin åktur i dag. Jag skymtar lite här och var, mest säkert irriterande för honom när han gör sitt jobb och jag bara vill ha en massa klippbilder.



- Posted using BlogPress from my iPad

Rekordredigerat

När jag var i Elsas ålder som åttaåring fick jag också min första Guinness Rekordbok.
Mycket minnen nu när jag köpt en åt henne.
Men det som på min tid var en grådaskig uppslagsbok i bibelformat med mycket text och få bilder är i dag ett färgsprakande fyrverkeri med uppslag där en Sportbladetredigerare med rus fått fria händer.
Det är en bildfest. En rekordfest.
Och kolla vad dagens rekordtörstande kids kan göra med paddan:

- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Vi är bäst - fatta det

"Vi är bäst" är inte bäst. Men mycket bra. Särskilt bäst är punkaren och härdsmältan Klara spelad av Mira Grosin. Hon är fullständigt lysande och hundraprocentigt övertygande i sin roll.
Även de två andra tjejerna är bra. Fantastiska unga skådespelerskor. Men glänser gör Clara.
Lukas Moodyssons första film på fyra år en skön feel good-film med stora "Tillsammans"-vibbar. Se den.
Nostalgifaktorn är hög med många detaljer som känns igen från 80-talet. Som de färgade banden på gympan. Telefonsamtalen hem till någon, de pinsamma, som alltid gick genom personens mamma och pappa. Föräldrarnas skamliga spritfester som fick en att lova tummis med bästisen om att aldrig dricka alkohol. Hamburgerkedjan Clock. Folköl. Synthare mot hårdrockare.
Men "Vi är bäst" handlar om tre tjejer som spelar punk. Det fanns inte under min uppväxt i Smedjebacken på 80-talet. Men jag hade önskat att tre tjejer som de i filmen brutit mönstret i min sterila bruksort.
Men bäst hade de aldrig blivit. Bara egna. Och originella. Coola för att de vågar vara sig själva. Att de har den ohämmade styrkan till det. Utan att skämmas eller att ha ambitionen att passa in.
Då är man bara bäst - även om ingen annan fattar det.



- Posted using BlogPress from my iPad

Tack för chokladen

Drack varmt på ett fik i morse före jobbet. Kändes vuxet.
Men det var varm choklad i koppen.
Säg inget.
Kaffe blir det aldrig.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Se vår korpmatch live

Vi sänder liksom kvällstidningarna ibland också live. Jag brukar "öva" på hemmaplan. Eller fotbollsplanen.
Här kan du följa när jag spelar korpfotboll med mitt gäng Ivar Lo Park. Så strunta i Champions League i kväll och se lite genuin amatörfotboll. Det är raffel och kapade hälsenor när det är som bäst.
Vår livesändning via Bambuser är dock inte så raffinerad. En fast kamera likt Roy Andersson. det är bara att hoppas att allt händer på den planhalva som filmas - men det är spännande tv för plötsligt dyker vi upp.
Matchstart en kvart före Zlatan. Missa inte avspark klockan 20:30.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Runkeeper håller på sista kilometern

Appen Runkeeper fungerar bra för mig. Det är en himla bra morot för träningen. Den håller koll på min takt och mina sträckor. Det är skitkul.
Mindre kul när det inte fungerar. Det har dock inte varit så mycket av den varan som tur är. Ibland hänger den sig redan innan start. Frustrerat vill man bara få i gång men den bara tuggar. Det är synd att det ska ta någon minut innan man kommer i väg.
Ibland har det hänt att gps tappat bort sig under en runda och man fått märkliga sträckor redovisade.
Men det som oftast drabbat mig är desto märkligare. Låter nästan som en bugg. Jag har inställt att det efter varje kilometer går in en spökröst och berättar vilken tid, längd och tempo jag har. Ofta händer det att den hoppar över niokilometersnoteringen. Jag springer sällan kortare än milen så jag undrar varför Runkeeper ibland skippar just den. Lever den ett eget liv? Vill den bespara mig sista kilometer i mitt öra för den vet att det går som tyngst då?
Någon annan som har denna bugg?



- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se