Alger förstör badidyll

Vår paradisö har blivit grön och stinkande. En ärtsoppeliknande sörja täcker favoritstranden Bredsand på Nåttarö utanför Nynäshamn.
Algblomningen har invaderat östkusten av ön. Vi drog med familjen till de västra algfria delarna i dag.
Men nyfiken på algerna som jag var tog jag lite bilder och filmade sörjan. Ställde mig mitt i det äckliga slajmet och levererade detta.



Vanligtvis en strand full av badgäster.


"Ärtsoppan" satt fast på fötterna som tapetklister. Dessutom stank den. Vidrigt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Bästa semestern

Jag har varit med familjen, träffat släkt och vänner, fiskat, grillat, rökt, fyndat, sprungit, skating, cyklat, kanoting, druckit, glassfrossat, badat, solat, tajmat värmeböljan, plockat blåbär, bilat och haft sovmornar.
Jag har haft den bästa av semestrar. Tidernas ledighet i Dalarna och Norrland.
Jag har hejat på folk som hejar tillbaka. Tillbaka i storstaden så är det slut på det.
På måndag väntar jobbet...



Gålö havsbad i dag. Vattnet är så varmt att vi vägrar kliva ur.



Termometern i Pengsjö i Norrland i onsdags. Helt sjukt varmt.



Min kropp efter en mils löpning på förmiddagen i 25-gradig värme. För att inte tala om eftersvetten.



En finne på kanadensaren med svennedotter på lift. Kanot dagligen i Pengsjö. Underbart sätt att röra sig på.




Ädelfiske i Hamptjärn i Pengsjö. Tyvärr utan napp av finare fisk. Däremot var abborren och mörten desto hungrigare.




Upplevelsetoa utefter Vindeln. Lite spetsigt men ingen skitsak.



Elsa visar fångst. Stolt fiskare.



Gammal timmerränna i Klabböle. Önskar jag haft med inlines.



Solnedgång över mammas tjärn i Ludvika.




Slottsbyggen i Hagge. Slutar alltid med att pappa är sist kvar och bygger.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Underhållande svenska superhjältar

Sommarens lektyr för mig. En spännande historia om svenska superhjältar.
Rappt skriven av en gammal kollega till mig. Har svårt att ta till mig stories av författare som jag har en personlig relation till. I denna försvann jag dock snabbt inledningsvis in i bokens värld utan att tänka att just han skrivit dessa rader (sådana tankar bara förstör flödet).
Kalle Dixelius skriver korta kvällstidningsdrivande meningar. Det går undan. Ibland känns karaktärerna i "Dagen när James McDougal försvann" lite väl stolpiga och yxiga. Och visst en berättelse om superhjältar drivna av ödet lite väl banal. Avslutningen är också lite väl enkel och rumphuggen.
Men underhållningen under resan väl värd läsningen i vår hängmatta i Pengsjö i Norrland.
Boken handlar mest om James som är osynlig och kan bli osynlig. Med sin "superkraft" drivs han av ett kall tillsammans med några andra att stoppa en okänd epidemi som hotar Sverige och mänskligheten.
Smittande läsning utlovas med ett lätt leende medans sidorna vänds.



PS: Ett tips. Läs Kalles förra "Toffs bok" en dystopi med sceniska bilder som gjorda för ett filmmanus. Vilket jag också påpekat för Kalle. Gärna med mig som debuterande regissör.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Sovmorgonsommar

Jag vänjer mig gärna med de här mornarna till klockan åtta.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Här ryker skägget

Men vilken behårighet skulle jag behållt?















Som jag ser ut i dag.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Varmaste sjödoppet i landet

Här är Smedjebackens mest utskällda projekt. Ett varmbad i sjön Barken.
Nu hörs ju bara de som skäller. De som är positiva låter sig inte höras lika väl, men de finns väl?
Badet är kommunalrådet Leif Nilsson present till Smebacksborna. Han har sjösatt projektet som skulle kommit i gång i vår men som nu skjutits upp till sensommaren.
Tanken först var att spillvärme från valsverket skulle nyttjas till att värma vattnet vid badet. Nu tror jag det i stället är överbliven värme från ishallen som gäller.
Det uppvärmda sjövattnet hålls separerat från det kalla med dukar som går efter bryggorna.
Just nu är vattnet så skönt ändå men i augusti kanske ett varmbad är mer uppskattat. Dock är intrycket att Smebacksborna hellre byggt ett badhus än detta. Ett önskemål om egen simhall i kommunen har funnits sedan jag var liten.
Jag återkommer med intryck när jag tagit ett provdopp i varmbadet. Kan hända först nästa år.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Drag i fisket igen

Första egna fisken. På deg fick Elsa i dag upp en liten firre ur Kolbäcksån.
Stolt och glad men rastlös igen tjugo minuter senare...


I samma vatten har jag under min uppväxt fiskat abborre och gädda varje dag under sommaren.
När jag blev i gymnasieåldern slutade jag tvärt. Först nu med barnen har intresset lite smått väckts till liv igen. Kanske inte när jag nyss drog en spinnare upp i trädet men i synnerhet när jag ser Elsa meta och frenetisk försöker fånga småfisk under bryggan. Den känslan, den utmaningen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Mördarspår

Elljusspåret i Smedjebacken var mördartung i kväll. Jobbigt trippa mellan alla mördarsniglar.
Men roligt springa på gamla nostalgispår även om minnena från Bergaskolans löppass var pest. Tänk att man skulle gilla springa 30 år senare. Värd varenda krossad snigel.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Skäggfrågan avgörs

Nu måste frågan ställas: ha kvar semesterskägget eller ta bort? Demokrati får råda.
Vad säger ni? Släkten och familjen är för rakning. Jag känner motståndet och triggas av det. Men vad tycker ni?
Bjuder på en skäggselfie så får ni avgöra.




- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Ludvika kan bli hjulparadiset

Runt Väsman finns eminenta asfalterade gång- och cykelbanor. Utmärkta särskilt för rullskidor och inlines. Fantastiska spår skulle jag vilja påstå utan att ha landets alla sträckor testade.
Men de går utefter gamla järnvägsspår och är därmed jämna och hyfsat raka. De går genom skog, strand, gruvhål och bergknallar. En naturupplevelse.
Med inlines är det en fin tur.


Jag och Elsa tog en sväng en morgon. Även hon blev hänförd. Vi hade en fin stund på hjul. God hjul!


Särskilt kul för Elsa när hon blev lotsad av mig. Hon satte likt i en sulky bakom mig och liftade på sina inlines medelst hästkommandon. Där kom mina stavar väl till pass.


Men runt hela Väsman har vi ännu inte åkt. Har förstått via en tråd på Facebook att den 4,5 mil långa turen runt sjön är genomförbar. Dock inte hela vägen på gångbana. Mellan Saxdalen och Sunnansjö är det bilväg.
Tänk vilken attraktion Ludvika kommun sitter på om man asfalterar gångbana runt hela sjön. Det skulle kunna bli, om det inte redan är, ett eldorado för sommarskidåkare som laddar för säg Vasaloppet.
Utsmycka och underhåll banorna, sätt upp stationer och kilometerhänvisningar. Ludvika skulle kunna bli officiell barmarksträningplats för Vasaloppet. Potentialen är enorm.
Målgruppen med motionärer är betalningsbenägna. Kanske förlägger klubbar sin sommarträning här. Mängder av hotellövernattningar.
Försäljning av sportprylar vid spåret. Sponsorområden runt sjön.
Kanske ett sommarlopp? Två varv runt sjön - lika långt som Vasaloppet.
Ett tips till de styrande i Ludvika. Strunta i nyetablerade gruvsatsningar under Väsman - satsa på motion runt sjöns stränder.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Loppistraditionen

Ett måste i Ludvika. Loppisen i Hammarbacken.
Det mesta är skräp. Men ibland fyndar man.
Men mest hittar man folk man känner igen. Kanske sin moster. Kanske en gammal barndomskamrat.
För det är lite av ett folkligt semesternöje för både in- och utsocknes.
Själv föll jag för en dalaklocka. Den med Dalarna på. Men jag höll igen plånboken.
Tyvärr ångrar jag mig nu. Den skulle jag köpt om jag tagit lite mer tid på mig. Helt klart.
Men under semestern är tiden ur led.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Tioårig bröllopsdag

Tennbröllop. Eller tenbröllop som en engelsman skulle tolka det med tanke på att det firas tio.
Den 3 juli 2004 gifte vi oss vid Ulriksdals slottskapell i Solna. Det var en fin dag. En minnenas dag.
Tänk att det gått tio år.
På Ulriksdals Wärdshus hölls bröllopsfesten. Tack till er alla som närvarade.
Minns ni att vi snickrade igen en trälåda med ett fint årgångsvin samt era personliga profetior om var vi skulle stå tio år senare?
Den har vi nu öppnat och läst med stor glädje.




Amaronevinet från 1999 av finaste sorten. Smakar gott med 15 år gammalt vin. Tack vänner!




Tänk så unga vi var då. Jag och min älskade Pia.







Bland många kärleksfulla tips och hälsningar i lådan fanns de som faktiskt tippat hur det skulle gå för oss.
Några hade snöat in på framtidsfrågor gällande hur snabb en dator skulle vara 2014. Eller att vi skulle sväva fram i flygande fordon och äta matpiller.
Många gissade att vi skulle ha cirka två barn och bo i Gävle såväl som i Stockholmstrakten och jobba med journalistik.
Robert Göransson var mer specifik och skriver att Pia är mammaledig från lokaltidningen och att jag är såpakändis från en ny dokusåpa som jag köpt plats i på auktion!?
Även Linn Byström är inne på att dokuspåret och skriver att jag söker till Robinson fyra gånger till och till slut kommer med i Kanal 5:s uppföljare "Fredag" som utspelar sig på en kobbe vid Orust.

Mitt gudbarn Jennifer Lehto skriver att hon hoppas att pappa (Sami) ska gifta sig också. Vilket han gjorde med sin Linda två år senare.

Några manliga gäster erkänner så gulligt att de fällde en tår på vårt bröllop. Däribland min far.
Det var fint.

Synnerligen fint. I dag ska jag och min fru minnas, titta på bilder och se på filmer och bege oss tillbaka till platsen där allt hände för tio år sedan.

Nu siktar vi på kvadratbröllop (ähum, 100 år). Skål, för kärleken!

Älskar dig Pia.







- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Rull på nytt

Är som en liten pojke igen. Det pirrar.
Har köpt nya inlines. Såna med större hjul och lite mindre på samma sko. Det kommer att rulla.
Mina över tjugo år gamla inlines av märket Bauer hamnar på museet.
Trots att det kommer att gå snabbare med de nya så känner jag mig trygg i att åter ha bromsar. De gamla skrillorna hade en bromskloss jag slet ut rätt snabbt men det fanns inga passande reservdelar till de USA-inköpta rollerbladesen. Därför har jag kört utan bromsar. Alltid haft en alternativ flyktplan. Men också bromsat genom att tvärställa ena skon bakom den andra liksom på släp. Men det sliter på hjulen. Och slitaget blir ojämnt.
Mina K2 ska nog hejda min framfart samtidigt som de ger mig tidernas rull.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se