Boss över mitt liv

Hemmavid. Alltid med en eftertänksam känslostämning. Minnena och arvet.
Påtagligare sedan man blev trebarnspappa. Extra kännbart när jag läser Bruce Springsteens självbiografi "Born to run". Bossen minns så mycket i detalj. Han analyserar så grundligt hur det format honom. Samtidigt väcker det mina barndomsminnen till liv.
Hur hade jag det? Hur ska ge det till mina barn? Men framförallt vad ska jag inte ge dem?
Just nu med kärvt arbetsklimat i tidningsvärlden och stora funderingar på att flytta hem igen.
Därför är känsloläget dessa dagar i Dalarna alltid nostalgiskt rannsakande och med nutida föreställningar om hur det skulle kunna vara att bo här med familjen.
Ett annat liv. Ett mer naturnära leverne. Samtidigt som bilen blir mer central.
Ett billigare liv. Samtidigt som lönen går ner men huset och tomten blir större.
Men också ett liv ständigt påmind om varför jag sprang härifrån i tjugoårsåldern.
Nu är nu - då är då. Men någonstans består de eviga grubblerierna och en märklig rotlöshet. Kanske jag också är Born to run?



- Posted using BlogPress from my iPhone

Så mycket bättre med rock

En rockräv körde över Magnus Carlson. Skönt med lite bredbent rockmusik av Black, förlåt Tommy Nilsson.
Att gnagaren fick sista ordet i det fina Bajenavsnittet var överraskande. Mest kul därför.
För det var jämna tolkningar överlag.
Men Tommy var snäpet bättre än övriga.

Ställning hittills: Little Jinder 1, Tommy Nilsson 1

- Posted using BlogPress from my iPhone

Regnklen cyklist

Jag är så fisig vid regn. Hatar att cykla då.
I morse var ett högst tveksamt läge. Jag var till och med ombytt för att cykla till jobbet.
Men dropparna fick mig att tappa lusten. Inte särskilt mycket nederbörd men tillräckligt för att ge mig kårar och ångest. Hatar vätan som sakta kryper på en eller rinner innanför tröjan eller över ögonbrynen.
Det är ingen cykellust för mig.
Jag blir arg på vädret och mig själv. Tänker på kompisen Mattias som cyklar i ur och skur året om. Vad är jag för en klenis. Å andra sidan finns det de som aldrig cyklar.
Nu sitter jag på en varm buss. Tänker att i morgon då jävlar. Då ska det rullas...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Inget dåligt fotbollsväder

Fotbollspappa i oktober. Puh. Tufft på alla plan.
Vilken hösthelg. Grått, regnigt och blåsigt. Som gjort att bli fotbollspappa igen.
Men tre vinster, en oavgjord och två förluster senare är det roligt att småle åt helgen. Älskar att se min Elsa spela fotboll. Även i regn.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Så mycket sex

Puh. Riktigt jobbigt. Generande i tv-soffan.
Chocksexet ger Little Jinder första vinsten i årets "Så mycket bättre".
Jobbigt var det - att se tolkningen med sin dotter. Men magiskt ögonblick redan i öppningen av årets säsong.
Jill Johnson tätt därefter. Hon är stark den kvinnan i den stunden med tanke på allt hon gick igenom.
Bra start. Bra tolkat. Så mycket bättre höst med "Så mycket bättre".


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kepsfokus

Om jag vore artist skulle jag posera med min nya favoritkeps. Jag gillar den. Inte frugan.



Fick många uppskattningar på jobbet för kepsen. "Passar dig", "street", "ser smalare ut".


Så vid den så kallade "Loreenväggen" i trappuppgången till Warner Music på Rehnsgatan bad jag om en fotosession när vi ändå var där för att intervju med Sabina Ddumba.


Fotograf Henrik Montgomery fick ut det bästa av en ovan modell.


Sedan tog jag ut svängarna.



Skulle kunna bilda gubbandet - Keps Boys - med frivilliga. Hör av er Warner Music.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Humorlitteraturens mästare

Är ingen snabbläsare. Men jag slukar snabb berättarglädje.
Jonas Jonasson har ett drivet tempo med fantastiska karaktärer och humor. Jag älskar den Arto Paasilinna-liknande stilen.
Med "Analfabeten som kunde räkna" finns de roliga banden till historiska händelser och i "Mördar-Anders" en morbid våldshumor som inte går att ducka för mer än med ett stort leende.
Nobels pris till humorlitteratur av rang går till Jonas Jonasson och hans vänner (samt en och annan ovän).



- Posted using BlogPress from my iPhone

Jättekatamaranen i Slagsta del 2

Disneymagi i Paris

Vi har världens bästa mormor. Barnen mina alltså. Sitt 70-årsfirande ville hon ha med sina närmaste och bjöd oss med på en resa till Disneyland Paris.
Vi har haft såna otroliga upplevelser med oss från helgen. Vi är helt utpumpade av intryck.

På söndagen hann vi med en hastig tur in till Paris med hyrbil och till toppen av Eiffeltornet. Ett måste. En upplevelse åtminstone på min bucketlist.
Det var häpnadsväckande!

Disney vet hur man spinner vidare på drömmar. Vet hur man rider på alla känslor. Och det gör det så snyggt. Ren magi.
Alla events inne i parken görs med stor proffsighet. Det känns lyxigt och påkostat.


Inga värstingbanor men stora upplevelser för stora som små. Men visst fanns där åkattraktioner som sög i magen och gav en nackont. Som bergochdalbanorna Space Mountain, en hårresande tur i mörker, och Rock n' rollercoaster, ett fartmonster som var parkens bästa åktur enligt mitt tycke.


Kusinerna Disney med mormor.



Showerna var rejäla. Seriösa och påkostade.

Trafikkaos i Paris när Sääväläs rattade.


Mycket är så klart fasader. Men så snyggt gjort. Som Disneyslottet. På kvällen körde man en avancerad ljus- och fyrverkerishow på den. Läckert vackert!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Reportrar på rad

Talande bild från i dag. Journalister som intervjuar journalister inför pressträff med fotbollslandslagets förbundskapten Janne Andersson.
TV4, Expressen och SVT. Ändå saknas Aftonbladet i startelvan. Vi på TT gör ju inga inför- eller ståuppor.
Frågan är vad denna murvelsåpa ger. Vem är intresserad? Vem lyssnar?
Jag bad när Janne Andersson kom till lokalen att stanna upp och tjuvlyssna till sorlet. Han log, tog sin kaffe och satte sig vid podiet och då bröt murvelgropen snabbt upp.
Notera trendklädsel på reportrarna. Som en Star Trek-kavaj. Och hårtofs.
Vem intervjuar mig nästa gång?




- Posted using BlogPress from my iPhone