En hus i helvete vecka

Husaffärer är brutala. Den här veckan med att kombinera ett arbete med husaffärer har varit mentalt knäckande. Ömsom himmel, ömsom helvete och lägg därtill all ekonomisk vånda. Och jag med noll sifferminne har bollat med tiotusentals kronor hit och dit. Känns overkligt med dessa ofantliga summor. Sjukt för ett arbetarklassbarn att se.
Ett tag var allt i hamn. Nästa dag borta. Och sedan i dag hemma igen med ett litet snilledrag om tidigare inflyttning.
I morgon skriver vi kontrakt. Man törs efter den här veckan fortfarande inte ta något för givet. Jublar först när min signatur sitter på papperet...

I byxorna på Paolo Roberto

Vi myggade Paolo Roberto i dag när han skulle visa sex favoritmoves från sin bok "Träna en kvart om dagen". Resåret på hans boxningsbrallor var brustna så för att hålla upp den fick reporter Therese Nyberg stoppa upp dem lite.
Och den lilla fyrkantiga sändaren till myggan stoppade han bak i byxorna. Efteråt grävde han upp den och gav den till mig... och jag tog varsamt emot den med bara fingerspetsarna nuddandes apparaten. Vilket jobb.

Hårda bud på jobbet

I dag var det svettigt på kontoret. Jag testade fältdatorn och på min stationära dator satt Lars Schröder och svettades. Hårt arbetande män på TT tänker du?
Nej, vi satt på halster i en brutal budgivning på varsitt håll. Sms plingade in än här än där. Bollade med tiotusentals kronor åt gången i ett miljonregn. Hur det slutade vet vi inte.
Fortsättning följer i morgon. Anar en orolig natt.

I huvudet på Luuk

Nöjd med Luuk-inslaget i dag. Kolla på HD:s sajt.

Schlagertempen stiger med Luuk

I dag intervjuade vi Kristian Luuk inför Melodifestivalen som drar i gång nästa vecka. Han är programledare för andra året. Lyxigt säger han.
Men trött på schlager blev han bara under Andra chansen förra året. Ett tag blev det så himla stökigt med cupspelet och mycket för en programledare att hålla reda på i direktsändning. Han fixade det också. Luuk är cool.

Nervkittlande med husköp

Det är ens största och viktigaste investering i livet. Ändå ska det avgöras på bara ett par dagar. Husköp är svettiga, oroande och svindlande. Man har miljoner skäl till att våndas...

Skratta med barn

Här är en samling barnklipp att skratta åt. Det är då för roligt...

Ingen Selänne

Ingenting är omöjligt. Men Teemu Selänne i Leksand fick stanna vid en dröm. Åtminstone nu. 37-åringen valde NHL-laget Anaheim före dalalaget. Kan man kanske förstå.

Stay tuned to Simple Minds

Laaksos albumspår "Stay tuned to my love" är en grym stadiumlåt som fick mig att grubbla och gräva i skivarkivet. Det låter så otroligt mycket 80-tal och Simple Minds om den. Hittade en samling med skottarna och nu pluggar jag "Promised you a miracle" och "Don´t you (forget about me)" som om det vore värsta Simple Minds-hysterin igen.
Ett grymt band vars hemsida skvallrar om att frontfiguren Jim Kerr hållit i "Night of the proms"-aftnar i tio års tid. Senaste Simple Minds albumet kom för tre år sen men i år planeras en ny platta med efterföljande turné.
Kanske ska ha ett konsertår med bara gamla kärlekar som Kiss, Simple Minds och The Hooters.

Minns förra årets schlager

Daniel Åberg kommer in på rummet och briefar mig om intervjutider i Göteborg nästa vecka. Ja, nu är schlagerracet i gång igen.
Själv sitter jag och gottar och våndas och pustar över förra årets alla inslag från Melodifestivalen. Ska försöka få ihop ett nostalgiklipp till TT Spektras schlagersajt.
En flicka vi pratar med efter genrepet i Jönköping tycker bäst om Anna Book. Varför det frågar TT Spektras Therese Nyberg.
- Hon sjöng på svenska. Dom andra förstod jag inte, svarar hon.
Åh, det är så gulligt. Återkommer med länk om ni vill minnas Melodifestivalen 2007.

Ser du mig pappa?

Samtalen med far min har hamnat i en helt annan dimension sedan i julas. Jag köpte en webbkamera åt honom och med den sitter vi nu och snackar (tittar) oftare än förr.

Grundtanken var att han skulle kunna följa barnbarnet Elsa lite närmare trots avståndet. Men Elsa är förtjust i en minut av videosamtalet innan hon rusar vidare till någon lek.

Skål för billig öl

Det fanns fördomar mot billig estnisk öl. Eller så var det ruset av att gå ut med grabsen som förhöjde smakupplevelsen. Men varför heter den A Le Coq? Låter mer som belgisk öl än estnisk. Ska fråga esten Kristian Luuk när vi träffar honom på onsdag.

Ut med grabbarna

Vuxenkalas i kväll. Min vän Sami fyller år och då samlas grabbarna Grus i Huddinge. Ingen brukar ha med sig presenter, möjligen en godispåse som de smäller i bordet och säger "grattis", men jag har ändå köpt en cd med ett hett svenskt rockband.
Däremot är det kutym att bjuda födelsedagsbarnet på öl. Och den bjudningen går traditionsenligt laget runt.
Men jag har lite ångest inför kvällen. Lite blandade känslor. Det här är vanliga goa knegare, lite tuffa i jargongen men de är bara stora varma björnar. Med åren känns det som man växt ifrån dem, men som sagt, samtidigt en längtan till de vanliga grabbarnas snack och umgänge.
Jag har nog gjort en klassresa i Stockholm och den är inte alltid lätt.

Alex sura kommentarer

"Mando Diao betyder grisfitta"

"Nej, jag bara skojade det betyder laxfitta"

"Nej, Mando Diao betyder kärlek"

Alex Schulman livebloggade på gårdagens Rockbjörnen allt medan galan pågick. På stora skärmar i Hovet såg man hans beska kommentarer. Publik skrattade under framträdanden och artisterna anade inget.
Ett kul grepp men måste kommentarerna vara så hånfulla hela tiden. Jag är så less på hans jargong. Jag såg bara en liten bit på live på Aftonbladet.se men jag tvivlar på att det fanns inlägg som var positiva och vänliga.
Det är humor säger hans försvarare. Jag går i hans fälla, vilket är hans provokativa syfte, och tycker att han är bara en enda stor... kuk. (Titta, Alex gör mig till ett monster, hjälp)

Översätt "Quantum of solace"

Hur sjutton översätter man "Quantum of solace"? Det är titeln på nya James Bond-rullen med premiär i november. Igår hölls en stor presskonferens i London.
Och i dag försöker jag i ett uttalande av Daniel Craig översätta titeln till svenska. "Kvantum av tröst", "Jätte-jättemycket tröst", "Mängder av tröst" eller "Med rätt att trösta"?

Ge inte artister micken

Ett problem när vi pratar med band är hur sjutton mickar man dom bäst. Oftast räcker det med en mick för gruppens sångare är också talesman. Men man måste ju gardera sig i fall fler vill ha ett ord i laget.
Då brukar jag räcka över reporterns mick. Men artister som borde veta det här med ljudupptagningar är också bland de sämsta vid intervjuer. Antingen stoppar upp micken i fejan (vilket på bild blir en enda stor gul blaffa, ni vet väl hur TT-micken ser ut) eller så klarar de inte av att hålla dem riktade vare sig mot sig själv eller sina bandpolare.
Det bästa vore att mygga dem. Men fem myggor går bara inte. Dessutom tycker jag myggan ger ett så burkigt och ihåligt ljud utan djup och dynamik.
I dag så försökte jag förklara innan intervjun för kanadickerna Simple Plan om hur jag ville ha mickarna. Vi träffade David, Pierre och Jeff, alltså tre av fem, så jag offrade reportern Carl Catos mick. Jag instruerade och bad dem hålla micken mot bröstet - inte äta upp den.
- Men vi har nyss ätit frukost, säger David och skrattar.
Där fick man för det allvaret. Det är samma sak som när flygvärdinnor går igenom säkerhetsrutiner...
Jag arbetar helst med soloartister. En mick som reportern styr. Blir artisten långrandig så ryck åt dig micken. Full kontroll.

Här är dom...

Wow, Simple Plan.

Simple Plan på Sverigebesök

Jag har fått som mest kommentarer när jag skrev om Tokio Hotel på denna blogg. Har en känsla av att när vi träffar kanadensiska poppunkarna Simple Plan i dag så kanske samma fenomen uppstår.
Återkommer med bilder så ska vi se.

Kollegorna skriver böcker

Ännu en kollega som ska ge ut en bok. Kalle Dixelius på TT Spektra har klart med ett romansläpp på Ordfront. Och här sitter jag och bara bloggar... lite avis.

Nyfiken på femman Pascal

DN ger i dag svenska garagebandet Pascal en femma. Bryr du dig? Jo, jag kollar och påverkas av recensioner. Speciellt över ett toppbetyg, då blir jag nyfiken för annars hade jag aldrig kollat upp ett band som Pascal.
DN:s Niklas Wahllöf skriver om gotlänningarnas nya skiva "Galgberget" att "Det här är rock med spända halssenor, det är rock på desperationens brant. Det är sensationellt bra rock".
Jag gick in på Pascals myspace-sida. Och TT Spektra-kollegan David Stark, som gav nya plattan en fyra, lånade mig deras första skiva.
Vad jag tycker? Visst det skramlas och svänger men jag får återkomma...

Minns Heath Ledgers tunga röst

Heath Ledger dog igår. Bara 28 år och lämnar en tvååring efter sig. Tragiskt. Om jag ska minnas något av honom så är det faktiskt hans röst. Jag klipper ofta i filmtrailers när jag gör mina webbnyheter och i Lasse Hallströms "Casanova" har han en så grymt tung basröst. En sådan där dånande röst man vill höra i radion och så klart i en biosalong med värstingljud.

Släpper loss djuret i mig

Jag är en snäll pojke. Men ni skulle se när jag går loss på sandsäcken. Jag sätter på LL Cool J:s "Mama said knock you out" på hög volym och ventilerar. Ni anar inte hur mycket som väller ut, jag är som ett rovdjur men jag flyger som en fjäril och sticker som ett bi...
Det är en fantastisk kickande känsla att få boxa av sig allt agg inombords.

Jesper bekräftar självgoogling

Jesper Lögdahl googlade sig till min blogg direkt efter mitt inlägg i december. Det berättade Se & Hör-reportern på Guldbaggegalan i måndags. Men han kommenterade inte inlägget där jag skriver att han googlar sig själv och undrar hur lång tid det tar innan han hittar hit.
Det var först i veckan han sa något. Han kanske kände sig förnärmad att bli avslöjad på bar gärning som självgooglare men det ligger liksom inte i hans natur.
Nej, jag tror det beror på att han ogillar min blogg. Han hävdar själv att han inte kan kommentera allt som skrivs men jag såg på hans kroppsspråk att den utstrålade diss.

Roy hade skoj

Roy Andersson är Guldbaggens kung. Här ser du TT-inslaget jag gjorde igår. Hamnade bland annat hos UNT.
Han har tydligen en ny film på gång som enligt honom ska toppa de två föregående.

En tupplur på dagen

Att sova på dagen har tidigare aldrig varit något för mig. Dygnsrytmen stannar upp och det känns som kaos i kroppen.
Men att sova med Elsa är något annat. Det är skönt och känns helt naturligt och fridfullt. Har precis vaknat upp från en sådan visserligen välbehövlig efter gårdagens Guldbaggegala men det hade ändå varit helt okej. För det är något magiskt med att sova bredvid sitt barn. Vackert och andaktigt. Ett slags blodsband på delad sömn.

Ingen Maria här

Maria Lundqvist är nominerad för rollen som Solbritt i "Den nya människan". Men jag har inte sett henne i vimlet på Guldbaggen. Undrar om hon orkat sig hit efter frisläppandet av Tito Beltran?

Rapport från Guldbaggen

Bild från Guldbaggen i detta nu. Sitter i pressrummet packad med journalister. Genom väggarna hörs glitterbullret från filmgalan. Vi tittar på storskärmar.
Har gjort ett vimmel och efter sändning blir det vinnarintervjuer. Glamoröst? Nja, som sagt trångt, det bjuds på baguetter, kaffe, ramlösa och lättöl. Simpelt.
Schlagerpressrummet har ju åtminstone varmkorv med bröd.

Vad glor du på?

Senaste nättrenden är att sitta en halv minut och stirra in i sin webbkamera. Över 800 000 personer har sett Mririans klipp på youtube skriver Resume.

Jag och Elsa gjorde slag i saken, trendkänsliga som vi är, vassego glo!

Pappa varför låter den inte?

Elsa tillhör generationen barn som förväntar sig att alla leksaker låter, rör sig eller blinkar. Allt är elektroniskt i dag. Därför blev hon så förvånad när hon fick en plastmobil som följde med en tidning och som bara var en... plastleksak. Inga ljud, inga lysen.
Tänk förr när jag var ung så, för att hårddra det, räckte med pinnar och kottar i skogen. Det var ett Toys-r-us ute i naturen.
Går du in i en leksaksbutik så blipar, snurrar, skakar, pratar leksakerna med en. Överallt står uppmaningar om att trycka och testa hur leksaken fungerar. Elsa älskar knapptryckandet.
Vid kassorna står högar med batterier som dessa kära leksaker kräva.
Om det står en pall med leksaker som kan låta brukar jag, som ett förvuxet barn, trycka på alla knappar som finns på alla leksakerna, så snabbt som möjligt, och lämnar därefter en vägg av ljud. Som en stor leksakskör. Rätt festligt faktiskt.

Mejlen svämmar över

E-postens död förutspås. Det på grund av dessa evinnerliga spam-mejl. Inkommande till TT har ökat från runt 80 procent i mitten av 2007 till över 93 procent just nu. Oftast handlar posten om att få stora kukar, Viagra och sex.
Som tur är har vi ett spam-filter. Men ibland läcker det igenom till min mejlbox. Jag hörde dock en intervju med Miljöpartiets Maria Wetterstrand som var innerligt trött på mejlen som kommunikationsmedel. Eftersom Riksdagens all post är offentlig så släpps allt som mejlas till politikerna igenom. Det handlar om hundratals skräpmejl om dagen. Så är Maria borta en eller några dagar har hon hur mycket mejl som helst att scanna och då missar man ett och annat väsentligt meddelande.
Så hennes kompisar eller närmaste kollegor brukar skicka ett sms till henne, "jag har mejlat - kolla din mejl", när de har något viktigt att framföra. Ett steg bakåt helt klart.

Påläst och laddad inför filmgalan

I morgon är det dags för Guldbaggegalan på Cirkus i Stockholm. I förhandssnacket och bland de flitigast nominerade handlar det först och främst om tre filmer; "Du levande", "Darling" och "Leo".
Jag ska dit och göra vimmel och vinnarintervjuer i morgon kväll. Och du - jag borde egentligen inte skriva det här - men jag har inte sett någon av dem.

"Fem myror" går aldrig ur tiden

Jag vet att det är sagt så många gånger förr men jag säger det igen: "Fem myror är fler än fyra elefanter" är ett lysande barnprogram. Det är så snyggt pedagogiskt, varierat, finurligt och tidlöst. Min dotter Elsa älskar liksom jag det.
Magnus Härenstam sa själv i lördagens sista avsnitt av "Stjärnorna på slottet" att "Fem myror..." var det han var mest stolt över i sitt liv. Det kan jag förstå.

Husdrömmar i Stockholm

För små rum. För slitet. I dagens husjakt ratades två fastigheter. Nu har vi letat i mer än två år och alltid är det något fel.

Makaroner av rang

Macaroni and cheese. En sådan räddningsmåltid till lunch när idéerna tryter och ens barn är sjuk. Gott är det amerikanska käket också. Onyttigt också kanske. Men det fungerade på mina au pair-barn i Washington DC för 16 år sedan såväl som för Elsa i dag.
Nu ska jag till Kungens kurva och handla. Och fylla på med ett nytt lager av macaronis. Gissa om jag älskar Amerikahyllorna i livsmedelsbutikerna.
Gotta get some...

Uffe är ute

Skönt att det inte blev någon Lasse Brandeby eller Peppe Eng i år. Uffe Larsson vinkar vi glatt farväl till från "Let´s dance".

Jag har ritat en stark vacker bild

Kolla min illustration till bostadsrättsföreningens gymmöte. Alltså, jag borde börja på en pr- eller grafikbyrå. Sådan talang.

Dra ner basen

Har inte Alicia Keys "No one" lite för tung basgång? Brukar inte skruva ner basen men i den här låten försvinner mycket av den vackra melodin på grund av det tungt pulserande dunka-dunkandet. Eller så börjar jag verkligen bli gammal...

Elsa på skidor

Här åker min dotter Elsa skidor för allra första gången. Snön hittade vi i slalombacken i Smedjebacken.

Jubel för en skitsak

Vi har sällan jublat så över en bajs som i dag. Senast för mig var nog i lumpen när man legat ute flera dagar i fält och kom hem till toaletten på regementet. Man satt och njöt, ja njöt, av att bajsa. Kabeln var en meter lång.
I dag är det Elsa, 2,5 år, som utan blöja gått och satt sig på toa hemma och släppt en minikabel. Den möttes med jubel och applåder. Tänk att få det för att man bajsat.

Slyngel utan ånger

Här är slyngeln i Australien som hade party i föräldrahemmet med 500 personer. Polis och helikoptrar tillkallades, grannar drabbades av skadegörelse och hemmet slogs sönder.
Ångerfull son? Knappast... kolla här.

Carola vill ta ton trots munkavle

Carola borde veta hur det fungerar i Melodifestivalen. Men på gårdagens presskonferens för årets jokrar i Melodifestivalen ville hon vid åtminstone två tillfällen ta ton och sjunga "One love", duetten med Andreas Johnson. Men parets entourage, inklusive Andreas, bara skrek nej, nej...
Du ser exempel på det här i vårt inslag som ligger ute på SvD.
Om hon sjungit riskerar bidraget att diskas enlig regelverket.

Naturfilmaren Marko

Jag har blivit naturfilmare. I mellandagarna sprang vi på en å vid Mackmyra utanför Gävle som hade fantastiska isbildningar hängandes i massor en bit upp i träden.

Så nu gör jag "Mitt i naturen"-debut här:

Visa Gynnings smarta sida

Jag tror Carolina Gynning är smartare än hon är i tv. Hon har fastnat i en roll där hon tvingas spela en dumspontan blondin. Trist för henne i längden.
Kollar in hennes seriestart "I huvudet på Gynning" på Kanal 5 där hon testar på livet som småbarnsmamma åt... åtta barn. Här frågar hon barnen om skinnet på falukorven ska av innan den steks och hon serverar dem råa köttbullar.

Jokrarna höjer schlagertempen

Nu känns det som schlagerfebern stiger. Här är dagens jokerinslag hos SvD men du hittar den också bland annat på DN.

Bilder på schlagerjokrarna

I dag presenterades årets jokrar i Melodifestivalen. I Radiohuset i Stockholm var det fullt pådrag. Runt 70 journalister samlade.
Kvällsisarna och GP hade redan före knäckt de tävlande. Carola lade dessutom i morse ut en bekräftelse på sin hemsida. Några timmar senare togs den bort.
Hon får ju inte avslöja något i förväg. Nu är hon Carola och är kvar i tävlingen för annars hade vem som helst blivit diskad av tilltaget.

Eskobar gör en The Ark - etablerat rockband i schlagern. Här intervjuas de av Sydsvenskans reporter. Eskobar är underbara i lagom dos men rätt gråa och trista. Går bort.

Niklas Strömstedt har varit med som upphovsmakare två gånger tidigare men debuterar nu som artist. Här i samspråk med Aftonbladets Tobbe Ek.

TT Spektras Daniel Åberg pratar med hetaste jokrarna Andreas Johnson och Carola Häggkvist. Kaos som vanligt när Carola dyker upp. Jag som ska jobba på deltävlingen i Västerås vet vad som väntar, full Carolabevakning. Allt kommer att Carolavinklas.

Sveriges Radio tar ett snack med 15-åringen Amy Diamond som fyller 16 i april och därmed har åldern inne för deltagande i Melodifestivalen.

Jag är för fet

Jag är överviktig. Rejält fet. Åtminstone enligt min första BMI-uträkning. Mitt värde hamnade på 28,7. Mellan 18,5 och 25 ligger normalvikten.
Jag tycker inte att jag är överviktig. Lite mage men jag tränar normalt för att hålla bukt med buken. Jag väger 91 pannor i dag. Lite mycket kan tyckas men lite muskler och rejäl benstomme är min förklaring - inte övervikt.
Men enligt BMI måste jag ner till 79 kg för att hamna inom ramen som normalvikt och då skulle jag inte se klok ut, rena benranglet.
Nåja, i morgon springer jag till jobbet på morgonen. Med BMI:et som tändvätska.

Varför finkulturellt på Idrottsgalan?

Tittar på Idrottsgalan i SVT. Är inte underhållningen för idrottare lite mer folkligt som Bruce Springsteen, Dire Straits och Tomas Ledin?

Första mötena med storstaden

Blev glatt underhållen av filmstjärnan Peter Stormare berättelser om karriärens början i gårdagens "Stjärnorna på slottet". Så naiv han var den unga killen från Arbrå i Hälsingland när han kom till Stockholm och sökte till scenskolan.
En underbar historia som påminde mig om mitt första kontaktförsök i storstaden. Jag flyttade till Hammarbyhöjden 1999 från Dalarna. Gick ner till min lokala handlare för att handla mjölk. Stirrrade turken som drev affären i ögonen, räckte fram handen och sa:
- Hej! Jag har precis flyttat in härintill och tänkte bara presentera mig. Marko heter jag och jag kommer säkert att handla mycket här...
- Jaha, sa turken förvånat. Sträckte fram en slapp torsk till hand och räknade sedan ihop mina varor. Inget mer kom ur hans mun.
Antingen fick jag en dos av den svala storstadsmentaliteten. Eller så förstod han inte mitt dalmål? Eller så saknade han kunskaper i bra kundrelationer? Eller så hade han bara en dålig dag? Eller så trodde han att jag var ett psykfall?

Livet är kalas

Elsa gick i dag på sitt första riktigt stora kalas på ett lekland i Orminge. Korv till lunch. Glass till efterrätt. Och godispåse på vägen ut.
Nu har hon fått smak på godis. Helt galen. Tuggandes med munnen full av godsaker vill hon bara ha mer.
"Vill ha godispåse" är hennes nya mantra så fort det vankas kalas.

Seinfeldlunch i Älvsjö

Det blev en "Big Salad" på Rica Talk Hotel i Älvsjö. Hotellets Seinfeldmaraton är ett fyndigt initiativ som fått bra genomslag i media. Men vid lunchtid satt bara ett tiotal personer i restaurangen. Seinfeldnördarna kanske satt inlåsta i sina rum?
Men för oss blev det åtminstone två avsnitt på storbildsteven medans man mumsade på sin Caesarsallad. Och någon Soup Nazi syntes som tur var inte till.

Vältränad Marko spökar

Kompisar hemifrån undrar om jag börjat träna igen. De har sett mig på bild i tidningen. Ett foto där jag står lutad mot ett träd efter ett motionspass och dricker Red bull. Jag är i bra form, slimmad och snygg.
Men det var då det. För många år sedan. Bilden är en så kallad genrebild som finns i arkivet hos bildbyrån Scanpix. Och så fort någon tidning vill bildsätta en artikel eller ett debattinlägg som handlar om motionsdrycker, jogging, hälsa eller dylikt så kan den dyka upp. Sökorden måste vara de nyss nämnda.
Ska kolla upp om jag få loss bilden till bloggen från den tiden jag var singel och vältränad. För aldrig är man i så bra form som ensam. Då tränar man för att få någon. Sedan när man har någon så kan man slappa i soffan, dricka cola och titta på bilder från förr.

Grammis stängde dörren

Expressen var enda tidning som gavs tillåtelse att närvara på Grammisgalan efterfest i onsdags(de var ju medarrangörer). Men de fick inte ut så mycket av det. Jo, Carl Bildt och kommentarer om hans fruktansvärt fula kavaj.
Aftonbladet segrade ändå och fick Carolas bakluckekörning.

Seinfeldhysteri i Älvsjö

Hotellet hemma i Älvsjö satsar på Seinfeld-helg skriver SvD. Alla avsnitt ur tv-serien ska rulla på Rica Talk Hotell i helgen och på restaurangens meny står karaktärernas älsklingsrätter som Elaines favoritsallad ”Bologna Sandwiches” och ”Chocolate Babka”.
Jag har ju dvd-boxarna hemma. Men kanske en matbit på Seinfeldhotellet?

Säg att du älskar ditt jobb

Apropå vågade dramaserien "Tell me you love me" som jag stått ut med på jobbet i dag. Ni kan se inslaget som jag redigerat i hos SvD.

Vågad tid på jobbet

Att titta på en vågad amerikansk dramaserie på arbetstid känns lite märkligt. Speciellt eftersom det är mycket nakna sexskildringar utan eggande musik, ljus och miljöer i HBO-serien "Tell me you love me". Akten känns verklig, från början till slut, om man säger så.
Och här sitter jag och kollar tv-serien på min redigeringstv i glaskontoret med möjlighet för alla förbipasserande på TT att se vad jag tittar på. Svårt att se oberörd ut när någon gökar.

Vinnarintervjuer från Grammis

Här är vårt Grammis-inslag från i går. Hittas bland annat hos UNT.

Trumma där hemma

Apropå inlägget om kvinnliga trummisar. Elsa fick visst en trumma i julklapp.

Grammisskål för The Hives

Han är nog den med rockvärldens nördigaste utseende. Men den store Vigilante Carlstroem (egentligen mer nördiga Mikael Karlsson Åström) i The Hives är med sin vidöppna mun, ryckiga och riffiga kropp på scen en upplevelse värd all respekt. Var tvungen att fota honom i kväll.
Och för att citera Howlin´Pelle i det upplästa tacktalet så är The Hives utnämning som årets liveakt på Grammisgalan lika given som att påven är katolik.

Kvinnliga trummisar rockar

Vad är det med kvinnliga trummisar som får oss män galna? Varje gång rödhättan i "På spåret"-orkestern slår på skinnen osar det av cool attityd och sexighet. För att inte säga när Josephine Forsman i Sahara Hotnights går loss på kvällens Grammisgala i Globen. Såg ni?
Kan det vara för att banka loss på på trummor kräver någon slags mod att släppa ens djuriska sinnen fria, att hejdlöst hänge sig sitt instrument och musiken, och att det är det som triggar mäns lustar?
Eller kanske beror attraktionen på att det finns så få kvinnliga trummisar?

Här går det undan

Actionbild med Elsa i dag. Hon är där skymtandes nedanför rutschkanan i Högdalens simhall.

Givande tankar före döden

Har precis läst ut Augustvinnaren Carl-Henning Wijkmarks "Stundande natten". Skådespelaren Hasse ligger för döden och man får läsa om hans innersta tankar om livet och döden. Låter kanske inte så kul men det är det.
Det är som om man befinner sig i Hasses huvud och läser av hans själ. Det betänkansvärt, underhållande, sorgligt, smärtsamt och gripande som existensiella frågor alltid är. Läs den.

Slut på gafflar igen!

På senare tid har det saknats bestick i personalmatsalen på TT. Alltså det finns kniv och gaffel men har man otur ligger alla smutsiga i diskmaskinen. Jag ogillar det.
Jag vet att det i slutändan inte är någon skillnad på en diskad gaffel och den orena jag med avsky plockar upp ur maskinen. Jag diskar med borste bort någons matrester på gaffeln och bara vetskapen att någon minuten före inmundigad sig av samma bestick som jag nu tänker använda får mig nästan att tappa aptiten.
Dags att skaffa sig egna, och märkta, bestick på jobbet?

Blogga en kvart

Hörde Paolo Roberto i "Morgonpasset" i P3 i morse. Han vill att vi ägnar honom en kvart om dagen till träning i en ny bok. Man växer som människa och blir lycklig. Mycket inspirerande snack av munlädret.
Funderar på att skriva en egen bok "Blogga en kvart om dagen". Du mår mycket bättre som människa efter att du får skriva av dig varje dag.

Obama i presidentrollen

"Obama jagar Usama" nyhetsrubriker vi kanske får se i framtiden. Som demokraten Barack Obama inlett valen i USA kanske han blir ny president i höst.

Körlegendar hyllas

Årets första jobb hade jag vissa förhoppningar på. Jag befann mig i UD:s flotta miljöer i morse. Regeringen skulle dela ut sitt nyinstiftade musikpris Sverigefrämjarpriset till personer som betytt mycket för svensk musik i utlandet. Priset gick till körledaren Eric Ericson. Kanske inte så spännande nyhetsmässigt. Tycker jag.
Men jag förstår att om det är ett hederspris för mångårigt arbete att det går till en 89-årig körlegendar hellre än... säg artisten September.

Vad är med kvinnor och trummor?

Vad är det med kvinnliga trummisar som får oss män galna? Varje gång rödhättan i "På spåret"-orkestern slår på skinnen osar det av cool attityd och sexighet. För att inte säga när Josephine Forsman i Sahara Hotnights går loss på kvällens Grammisgala i Globen. Såg ni?

Kan det vara för att banka loss på på trummor kräver någon slags mod att släppa ens djuriska sinnen fria, att hejdlöst hänge sig sitt instrument och musiken, och att det är det som triggar mäns lustar?

Eller kanske beror attraktionen på att det finns så få kvinnliga trummisar?

I morgon är det jobb jobb jobb

Känner ingen jobbångest än. Men den brukar komma smygande när det är läggdags.

Rör på dig

Tungt med nyårslöftet. Jag bokstavligen släpar mig ner på gymmet i dag med gårdagens joggingpremiär i benen.

Jag klockar naket på film

Jag sitter och klockar bröst och naket på film. När naken hud exponeras stirrar jag omedvetet ner på displayen på dvd och kollar in dess timer, "01.33 min, ojdå naket först så långt in i filmen".
Ända sedan jag såg den utmärkta amerikanska komedin "På smällen" med Katherine Heigl och Seth Rogen så har detta Tourettes syndrom drabbat mig.
Huvudkaraktären i filmen, Ben Stone, är en ungkarl som bor i ett slackerkollektiv som är i startgroparna med en ny sajt "Mr Skin". Här får man uppgifter om när det i filmer blir naket. De sitter och kollar och klockar dessa väsentligheter. På sajten hittar man tidsangivelserna för varje film med naket. Som ni förstår är detta upplägget i filmen en plattform för stor humor.
Och nu förstår ni mitt sjukliga klockande av naket.

Bonde-Anders dubbelgångare

Han är varken bonde eller singel. Men vi tycker att min kompis i Smedjebacken är så lik Anders i "Bonde söker fru". Men å andra sidan är Robert Göransson kanske inte så lik just på det här kortet, jag är inte riktigt nöjd, men ni ska se trebarnspappan annars.

Inta bloggposition

Tillbaka i Stockholm igen. Nu ska man väl kunna blogga normalt igen. Vad nu det innebär? Är det här normalt?

Elsa i rätt natur

Är i Dalarna. Önskar min dotter allt det där som jag fått uppleva med naturen runt husknuten under min uppväxt. I dag så kom äntligen snön till Smedjebacken. Isen på sjön Leran är frusen och på den kunde vi både åka skridskor, skidor och spark.
Och Elsa hon trivs. Hon är redan en hejare på skidor. Det är härligt värmande för en pappa att se.