Nånstans känns det som jag är en av dem. När jag tar min morgonchoklad från kaffeautomaten. Känns vuxet. Svenskt. Norm.
Trots att jag aldrig druckit en kopp kaffe. Det ligger något i att hålla i sin kopp. Jag kan relatera till det. Känna mig som en falsk kaffedrickare. Som alla andra.
Tills jag ovant bränner mig på den heta drycken. Mina läppar och tunga är som sammet, inget kaffeläderhud där inte.
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se