Svensk filmklassiker

Ser först nu "En man som heter Ove". En film som heter duga. En svensk klassiker. Så bra.
Så sorglig, rolig och kärleksfull.
Ett stort hjärta till alla involverade.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Reporterkul

Under OS jobbade vi som reportrar på två fronter. Jag i Rio och min dotter Elsa i Huddinge.
Under sommarlovet fick hon gå en reportervecka. Arrangerat av Huddinge kommun. Under namnet "Från gård till gård" fick ett gäng unga frivilliga besöka gamla gårdar i nejden, lära sig dess historia och intervjua människor där.
Elsa hade så roligt. Fick nya kompisar och fick uttrycka sin kreativitet.
Media har gjort reportage om projektet. Som lokalradion.
I veckan ställde de ut sina tidningsverk på Fullersta gård.
Snyggt initiativ av kommunen.
Tyvärr så ser ju framtiden för yrket desto mörkare ut.






- Posted using BlogPress from my iPhone

Med Rio i benen

Jetlaggad och tunga ben. Inte lätt att hålla kondition under ett OS.
Mitt löppass hemma i Hudfinge i dag präglades av spelen. Svårt att få tid och orka ut och springa under en hektisk månad. Oregelbundna måltider (om ens någon), svårt att hitta mat, svårt att äta vettigt. Man slänger i sig något. Gärna en Cola för att få en sockerkick. En powerbar i brist på annat.
Sedan vrålhungrig sen måltid på donken. På natten.
Livet var inte hälsosamt som utsänd.
I dag var jag ut och sprang. Sömnig och med tunga ben. Vågen pekar på 90kg - har ändå gått upp under tiden i Rio!? Obegriplig.
Men jag har då aldrig ätit så mycket gott kött som de kvällar då vi hann käka på restaurang. Några kvällar mätt som efter julbordet.
Så oregelbundet. Från hunger till frossande.
Nu måste jag gå ner igen. Hitta dagsformen. En månad tappad träning i Rio ger inga guld inför vinterns Vasalopp.




- Posted using BlogPress from my iPhone

OS summeras

Här utanför tältet vid OS-byn har jag hängt otaliga timmar under spelen.
Funderade på att gräva upp en bit torr gräsmatta som minne.
Här har vi fångat alla svenska elva medaljörer utom ryttaren Peder Fredricson. Ofta timmar efter att de deltagit. Jag fattar inte varför man släpper det friare för de som inte är sändande. Våra knäck bidrar ju ännu mer till att folk tittar på Viasat. Är det inte det man vill?
Istället stänger man ute oss.


Fin avslutning med guldet i går. Jenny Rissveds från Falun är en supertjej. Men hon mörkade sin skada när vi ensamma träffade henne i torsdag. Jag frågade varför hon var så omplåstrad på armbåge och knä. "Det är för att skydda ärren från solen". Hon hade ju sytt tio stygn och ramlat på mountainbikebanan kom det fram efter guldloppet.
Skinn på näsan den tjejen.


Det är många som drabbats av stölder under OS. Tillhör liksom vardagen. Även om myndigheterna vill tona ner det under OS.
Det kryllar av militärer, vakter och poliser på stan. Så lite avskräckande måste det ha varit för tjuvarna.


Har inte sett så mycket sport tyvärr. Det minsta jag sett från OS även på tv.
En handbolls- och fotbollsmatch summerar jag till.
Höjdpunkten så klart fotbollsdamernas OS-final på Maracána. Minns särskilt jublet, ursäkta dånet, när arenan exploderar efter Sveriges reduceringsmål. Ståpäls.


Svensk OS-drottning blev Sarah Sjöström. Tänk att hon höll för pressen. Superkvinnan.

Om jag haft roligt? Njae, lite blandad kompott. Mycket hemlängtan. Lite sevärdheter. Mest buss, taxi och väntan.

Om det blir fler OS? Nej.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tv-gänget vid tältet

Tv-Camp Sweden. Här är det rörliga gänget som hängt dagarna i ända utanför presstältet vid OS-byn. Viva Non-right-holders!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Final på OS-resan

Höjdpunkten på OS. Jag får se damernas OS-final i fotboll. På Maracána. På denna legendariska arena.
Tumme upp som brasilianarna ofta gör.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Pins i OS

Pins är hårdvaluta i OS. Utanför för vårt presscenter i Rio råder stor kommers.
Inne på kontoret knackar de på dagligen journalister som undrar om vi har pins. Vi har till och med satt upp en surskylt på dörren där vi undanber oss pins.
Fattar inte. Men fascinerande. Undrar vad som är kronjuvelen?



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

OS i Rio - jobbet. #rio/016

Frustrationshandel

Vi svär över ineffektiviteten här i Rio. En stressad västerlänning har det inte lätt i Sydamerika.
Allt sker lite hur som helst. Lite manana manana.
Bussar håller inte tider. Bussar som inte går alls. Bussar som går ologiskt logistisk. Vi resande journalister i Rio har nog råkat ut för det mesta.
Jag väckte för en vecka sedan en busschaufför som låg bland sätena och sov.
Och så språkförbistringen på det. Majoriteten pratar dålig eller ingen engelska alls.
Så snacka om krockar.
Värst är nog ineffektiviten vid affärer. Det kryllar av personal låt oss säga i en livsmedelsaffär. En som vaktar, en som hjälper till, en som tar betalt, en som tar emot kvitto på betalningen och lämnar ut. Ja, kedjan blir lång. Minst tre personer måste du gå igenom vid ett normalt köp.
Och ingen vågar/kan/vill överträda ens uppgifter. Ska du ta emot bara betalning så gör du. Även om dina kollegor är superbelamrade med just sin uppgift så vågar man inte hämta en cola bakom disken eftersom den som ska hämta den ska hämta den.
Det råder en slags marxism i handeln här. Massvis med personal. Men så långsam och hämmande för individens utveckling. Det blir en slags passiv marknadsekonomi. Många som har jobb men lite att göra. Och många som drabbas av ineffektiviteten.
Inte ens på McDonalds har man lyckats bli snabba.

Bästa som inte setts

Jobbar i motvind. Och 30-gradig värme.
Gav mig i morse av till fotbollsdamernas träning på Zico stadion tre mil från centrala Rio.
Vi blir insläppta och ramlar in i den brasilianska träningen. Vi får en mycket bra intervju på svenska med Marta. På film.
Men SVT som är där anar oråd. Räknas inte anläggningen som OS-område? Får vi filma på området. Ingen som vet.
Också Expressen informeras.
Vi bollar över till cheferna att reda ut.
Under tiden filmar och intervjuar vi spelare som deltar i den svenska träningen. Om läget inför OS-semifinalen i morgon. Hur häftigt det verkar bli med ett fullsatt Maracana.
Vi får senare beskedet att området inte finns med på listan över officiella OS-områden. Alltså grönt för filmning.
Jag sätter mig ner i skuggan och klipper färdigt ett inslag.
Just när jag är klar en timme senare kommer dråpslaget via vårt interna chatnät Slack.
IOK har plötsligt "hittat" att Zico stadion är att betraktas som OS-område. Vi får inte filma.
Ridå ner. Alla råklipp och inslag därifrån måste stoppas och dras tillbaka.
Snacka om att jag ledsna ur i värmen. Ville packa ihop och flyga hem pronto.
Så nu samlar jag på "bästa inslaget som inte publicerats".
Marta-intervjun var riktigt bra. Men det vet ni inget om. Kanske internt på julfesten?


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

OS i arbetspass

Det är då ett himla slit det här. Om du frågar mig just nu skulle jag svara aldrig igen.
Om du frågar mig senare kanske nja. Om fyra år ja.
Kanske man då glömt hur det är att jobba med OS.
Att bevaka spelen är stentufft. Långa pass. Långa pass utan mat. Långa bussturer. Lite sömn.
Och sedan allt som inte riktigt fungerar i Brasilien. Som logistik, service, tider, språk, stress och effektivitet.
Det gör belastningen ännu tyngre.
Jag är mäkta imponerad hur mina skrivande reportrar och fotografer jobbar under dessa förhållanden. Fattar inte hur de pallar.
Jag kan som videoreporter inte göra lika mycket. Skulle inte heller orka det. Känns som jag åldrats ett år under OS.
Det knäck som görs för tv är sällan några mästerverk. Det ska snabbt ut. Klipps på gatan, golvet, på bussen eller i en taxi. Det blir raka "fråga-svar"-inslag.
Speakade inslag tar tid och väljs därför bort. Det blir snabba bandade historier. Inte särskilt sexigt.
Jag kämpar. Längtar hem varannan dag. För det finns dagar som är bra. Dagar man fått en sovmorgon. Tagit en löptur. Eller tagit hem ett spännande jobb.
Om jag sett mycket OS? En handbollsmatch live. Väldigt lite på tv. Har nog de facto aldrig sett så lite från ett OS som det i Rio. Ändå är jag här.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

En tur i favelan

Favelaknäcket vi gjorde blev så här i tv. Och så här i text.

Smällen i OS-parken

Lite läskigt i dag. Det small till i OS-parken i Barra vid klockan 19 lokal tid. En rejäl smäll som ekade mellan arenorna. Folk blev lite skärrade. Men ingen panik.
Jag satt och åt en pizzaslice bara tvåhundra meter därifrån. Så jag gick dit och tittade. Då såg jag hur bombgruppens fordon står utanför gymnastikarenan. Bombhundar och säkerhetsvakter går runt och kollar.
Det visar sig att bombgruppen gjort en kontrollerad detonation av en misstänkt väska som de hittat på toaletten. Först evakuerade de människor utanför arenan som skulle in på en basketmatch mellan Spanien och Nigeria. Bara ett stenkast från platsen ligger handbollsarenan där Sverige värmde upp inför matchen mot Slovenien. Smällen hördes väl inne i arenan säger mina arbetskamrater.
Efter explosionen släpptes folk in i arenan igen. Det låg en doft av krutrök i luften.
Tydligen inte första gången man är på tårna. Bara för ett par dagar sedan sprängdes en ryggsäck som visade sig tillhöra en hemlös.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Bolt showar Rio

Cirkus Bolt i Rio. Vilken show.
En presskonferens kan inte bli mer underhållande än så här.
Vi är 700 journalister som anmält oss till pressträffen på Sydamerikas största teater i Rio.
In kommer världens snabbaste man och bara är så ascool. Bara sig själv. Rolig. Leende. Finurlig.
Och avslutar allt med att joina en sambaorkester på scenen.
En sann entertainer.
Just ja, han är idrottare också.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Guldarmband i OS

Guld! Guld till Sarah Sjöström. Guld till TT som fick enda tv-intervjun efter Viasat i den Olympiska parken.


Jag såg guldloppet på storbildsskärm i parken. Utanför arenan. Hörde jublet. Stort.


I dag fick TT ett armband som gav oss tillåtelse att filma den publika delen i Olympiska parken.
Som denne brasse, Amadeo, som var en sevärdhet i sig.


Armbandet. Lösningen som gav oss guldintervjun.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Över favelorna

Finaste dagen. Linbana över favelor i norra Rio.
Och äntligen Kristusstatyn.


Prickar nu av den på min Riobucketlista.


Fick fantastiska kvällsbilder som jag filmade. Klippbilderna går att använda till våra intervjuer.
Utsikten var makalös från Corcovadas 700 meter höga topp. Helt magiskt.
Jag njöt av varje sekund.


Det har hänt mycket kring OS som oroar. Stölder, protester och skott.
Därför var vi extra vaksamma och försiktiga under vårt favelareportage.
Träffade underbara människor utefter linbanan som går över flera favelor i norra Rio.
De undrade vad journalister gjorde här ute. Linbanan är gratis. Men turister lyser med sin frånvaro, skrämda av alla skriverier.
Vi träffade en tavelsäljare som märkt av nedgången i försäljning. Han pratade varmt om sitt kvarter. Som en lokalpolitiker.
Små pojkar flög drakar över kåkstadsmisären. Vinkade farväl när vi gick.
Till vår hjälp hade vi en världsvan svenska som kunde portugisiska och hur man för sig i Rio. Ovärderlig hjälp för oss.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Skitdag i OS

En shitty dag igår. Stod utanför OS-byn och häckade då pressträffen med svenska banbäraren utannonserades inne i stan.
Paniktaxi dit.
I baksätet på bilen tar datakraften på min dongl slut. Inga handbollsherrar i webbtvflödet.
När vi väl fångat Therese Alshammar, som ska bära flaggan på invigningen, så dör batteriet på min dator efter att 76 procent av klippet kommit fram.
Det här sker utanför OS-byn där jag inte kan gå in med min ackreditering.
Väl på MPC, presskontoret, får jag ut Alshammar-klippet samt en längre Sara Sjöström.





Närmaste jag kommit "gubben" hittills. Bild från taxin.
Men Kristusstatyn finns på min Riobucketlista.

Just nu: på väg till flygplatsen i taxi för att möta upp golfstjärnan Henrik Stenson.




- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

MacGyver besöker Rio

Dippar stundom rejält i bevakningen. Det gör vi alla. På olika sätt. Långa arbetspass. Stökiga miljöer. Konstiga förhållanden. Oregelbundna måltider om ens någon. Jag köpte på mig en massa proteinbarer redan före resan som får stundom fungera som måltidsersättning.
Men i kväll dippade jag när stativet gick sönder. Eller en sprint har ramlat av som håller i fotfästet på min tripod. Det går att använda stativet ändå men högst vanskligt. jag vill inte att den också dippar och krossar min nya kamera mot marken.
Började desperat leta efter lösningar på problemet. Be dem skicka en reservsprint per brev från Sverige? Kolla efter professionella fotobutiker i Rio? Kolla med kontakter?
Catherine Åberg med TT:s största hjälparhjärta började dra i gamla brassekontakter mitt i natten svensk tid tills jag kom på en egen lösning. En riktigt MacGyver-historia.
Lånade nämligen ståltråd av hotellet. Och se där, det kan fungera!



Så här ser kontoret vårt ut på MPC, presscentret i Barra. Vi delar kontor med Aftonbladet och norska NTB. Dålig luft i lokalen. Luktar byggdamm och färg. Mycket fläckar som inte är färdigt. Så ser det ut överallt. Men i tv syns inte Rios OS-fläckar.


Sedan kan man pimpa själv. Som OS-byn där deltagarna från de olika länderna hänger ut banderoller och flaggor för att göra sig hemmastadda.




- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Så jobbar video i Rio

Får mina rättigheter upplästa för mig på en pressbriefing på presscentret MPC i Barra.
Jag är ackrediterad som en "Non-right holder". Alltså inga rättigheter att filma inne på OS-området.
Jag får filma intervjuer utanför OS-området. Men får inte filma in på pågående tävlingar även om jag står på gatan intill maratonloppet.
Jag är fri att röra mig inne på alla tävlingar.
Jag får ta stillbilder inne på arenor med min mobil. Men övrig utrustning ska lämnas utanför. Får absolut inte ha mina kameror med mig.
Vi är cirka 300 som har denna ackreditering. En liten klick. Mycket är upp till oss själva, säger ansvariga här. För bryter du mot reglerna ryker din ackreditering.
Så det är tuffa förutsättningar i den mening att jag inte kan filma så mycket och göra inslag.
Däremot hoppas vi att Svenska olympiska kommittén "hjälper" oss med att ta ut heta svenska idrottare utanför området för intervjuer med oss, SVT, TV4 och kvällstidningarna. Som bekant har Viasat köpt sändningsrätten och har svensk ensamrätt.
Och även om idrottare filmar från OS-området och ger dig materialet så är det big no no!
På presskonferens berättar man att redan flera har åkt fast/blivit avvisade från arenaområdet för att ha haft utrustning med sig. Så vakterna har koll, men samtidigt inte för en del kommer in med utrustning. Det för att vakter kanske missar det eller inte riktigt känner till förutsättningarna.




- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Strandliv utan dopp

I dag har jag ägnat halva dagen åt stranden. Inte åt att bada om du tror det. Har filmat strandlivet och vyerna utefter Copacabana. Bilder som går att använda som klippisar när det pratas om det sköna livet i Rio.
Eller om bajsvattnet.Det förorenade vattnet på paradisstranden varnas det om. Turister uppmanas inte att doppa huvudet under vattnet.
Så därför är det kanske bra att jag ännu inte badat i havet här.
Men den står på min Riobucket list.

Skönt strandliv. Men rätt dyrt att äta och dricka nära eller på stranden. Dessutom har priserna triggats av OS. Många som vill ha en del av inkomstkakan.

Flera sandslott kantar strandpromenaden. Fotar man kostar det pengar. Kända Riosymboler är populärast.
Nu har jag något att ta efter till strandbyggena hemma med barnen.


Morgonlöpet kunde ju vara sämre. Stranden är runt fyra kilometer lång. Men trafiken tung på strandavenyn. På söndagarna stängs den av. Då tar folket över.


Åkte även tunnelbana över till Rio Media Center som låg nere i stan. Vagnarna var långa och vidöppna. Man såg till båda ändarna på de halvkilometer långa ekipagen.
Vid presscentret för de journalister som inte är ackrediterade till spelen ordnas arrangerade turer i staden. Vi hoppas få följa med till favela i morgon. Prata med folk, polis och ta spektakulära bilder över förorten.
Det var dagen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Tankar från Rio

Räknar in första dygnet i Rio. Eller är det två.
Man är lite dagblind nu.
Nåja.
I dag tog vi bussen ut till MPC, presscentrat, där vi har ett kontor tillsammans med Aftonbladet och norska NTB.
En olympisk fil på vägarna tar oss snabbt fram genom den gigantiska utbredda staden. Min fasa att sitta fast i trafik på bussen verkar hittills utom fara. Men OS har ju inte ens startat.
I dag var jag ut till flygplatsen igen. För att fånga in handbollsdamerna tillsammans med en reporter.
Dit ska jag i morgon igen. Therese Alshammar, en olympier av rang, landar.


De hörlurar som delas ut till pressen var välkomna. Positiv överraskning. Men efter ljudtest i dag på löpbandet så slänger jag troligen dem i Copacabanas höga vågor under rött flag för det ihåliga, burkiga ljudet som de till synes "äkta" Apple-lurarna ger är riktigt uselt.

Tokig finne i Rio. Sex kilometer på löpbandet, bastu och dopp i poolen 19 våningar upp i på taket på vårt hotell. Sent på kvällen. Livet är sött. Ölen svalkar.



Kånka och stånka. Mycket utrustning att bära på ifall man skulle behöva något. Axlarna tar mycket stryk. Ser det som träning.


Tryggt men läskigt. Fingret vilar på avtryckaren på soldaterna som är utplacerade i Rio. Överallt. Här bakom presspacket på flygplatsen. Jag har en tics om att smyga fram till honom och skrika "buh!" i örat.

MPC, presscentrat i Barra, hastigt byggt för media. Mycket är ofärdigt inuti. Här har TT ett kontor som luktar byggdamm och färg. Fläckar av betong som inte målats över. Plastremsor som glömts rivits bort. Uppkoppling som svajar.
Nåja.
Till OS ska det fungera.


En station utanför presscentrat är döpt till Olof Palme. Stort. Riktigt stort. Vår svenske statsminister var stor i Latinamerika.



Jag har utsikt mot husfasader (sjunde våningen). Men längst upp på hotelltaket finns en vy över Copacabana. Från baren, löpbandet och poolen. Man hör de stora vågorna rulla in.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se