Jesus Perkele! Vilken krigsskildring.
I senaste filmatiseringen av finska klassikern ”Okänd soldat” känner du varje skottsalva i kroppen och kanske mest anspänningen över skottet som till slut kanske tar ditt liv.
Ett hjälteepos över det vanliga, men med extremt kärva finska män som satte landsplikten framför allt.
Men här finns också oviljan att infinna sig ledet för att överheten vill det. I synnerhet då Rokka spelad ypperligt av Eero Aho. Han låter sig inte ta en order hur som helst eller göra skillnad mellan herrar. Samtidigt är han Finlands spjutspets i fronten. Orädd, klipsk och rejäl. En finsk karlakarl, en urtyp.
Här finns också det då splittrade Finland som fick storhetsvansinne i fortsättningskriget. Infekterade läget som sitter rotat sedan inbördeskriget mellan vita och röda.
Även naturen får plats. Likt skotten känns varenda mygga, snöflinga och dyngan i skyttegravarna. Kryper in i en.
Liksom närvaron. Känns som man är med dem i varenda strid. Nära. Bakom ryggen försiktig kikandes över deras ryggar.
Riktigt intim film. Ett mästerverk.
Här finns mycket som river upp igenkännande finska rötter. Så visst är jag starkt färgad. Blir finskt berörd. Ärr som inte jag har men känner medlidande med. En finsk stolthet.
I Sverige har den kortare drygt två timmar långa internationella version premiär på bio 6 december.
Allt snyggt skildrat i regi av Aku Louhimies och baserad på Väinö Linnas roman från 1954.
Boken har filmatiserats två gånger tidigare. Den första från 1955 är för finnarna lite som Kalle Anka på julafton. Sedan 17 år tillbaka visas filmen på finsk tv varje 6 december (Finlands självständighets dag).
Kanske den nya filmen kan ersätta och bli en ny tradition. Det är den värd.
- Posted using BlogPress from my iPhone