Jag har fått eldmani. Varje kväll. Det är mysigt med lite sprak och värme. Ett par pinnar går åt per gång och det börjar synas på vedhögen.
Jag spanar ihärdigt på termometern och märker att den stiger med en grad redan efter en halvtimme. Sedan sitter jag och håller koll på värmen resten av kvällen.
Det kanske kulminerar med att vedhögen tar slut och jag spanar efter brännbart i hela huset och blir besatt som Killinggängets klassiska Kaminmannen. Han blir till sist sittandes ensam på husgrunden, familjen har lämnat honom, med bara kaminen och skorstenen kvar.
Men han har det varmt och gott. Liksom jag.