Åker till Rio på fredag. Bevakar OS för första gången.
Kul. Jättekul!
Men jag våndas så mycket. Så många frågetecken att reda ut. Ny kamera och bekanta sig med den. Ny dator och lära känna den. Och de två komponenterna vill inte riktigt matcha varann. Har suttit i två arbetsdagar och försökt få nya redigeringsprogrammet Adobe Premiere CC att fatta HD-filer från kamera. I en djungel av format så vägrar redigeringen spotta ur sig ett önskat resultat.
I dag fick jag ännu en ny dator. Kraftigare och snabbare ska den kunna tugga i sig det mesta och efterlämna en rejäl spottloska. Hittills har det stänkt fint. Hoppas hoppas det fungerar.
Funderade nästan på att byta tillbaka till både gamla fältdatorn och kameran när jag slet mitt hår som värst.
Ropar inte hej än. En arbetsdag till med datorn stundar.
Andra våndan är hur mycket jag egentligen kommer att få filma för TT på plats. Ingen som riktigt vet. Och jag vill ju göra nytta.
Men den största våndan är att lämna min älskade familj i en månad. Vi har umgåtts så intensivt under semestern. Så avbrottet blir så plötsligt och påtagbart. Även om vi pratat om det och förberett oss.
Det blir tungt. Känner mig som värsta egot som drar i väg.
Älskar dem över allt annat. Och vi får nog klara även ett OS men det kommer att kosta hiskeliga mängder saknad och tårar.
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se