fredag 11 november 2016

Snöpropaganda i huvudstaden






Äntligen. Så tidigt. Har i två dagar skidat i spåren vid Ågesta friluftsområde i södra Stockholm. Här är man alltid tidiga på spår både vid ett elljusspår och ute på golfbanan.
Fina spår lagda på en bred pistad bädd. Med små trugor sjunker man tyvärr igenom och det hugger till när man fastnar.
Temperaturer runt nollan inte heller helt optimalt.
Men hey, vem klagar när man redan den 10 november kunde göra längdpremiär i Stockholm!




Lyckan är stor. Allt är bättre med snö. Depressioner i gråtung höst får en att hoppas på en lång vit vinter.
Tyvärr ska det töa rejält redan på tisdag med åtta plusgrader. Så lev ut i snön medans den gör uppehåll.




På sina håll skräpar kvistar, löv och även något nedfallet träd i Ågesta. Vissa partier har också genomslag men som går att parera med finskidorna. Jag har inledningsvis åkt med "Stockholmsskidorna" eller fulskidorna som är de paren man inte är så noggrann med.




Snön är ett lyft för barnen också. Man får knappt in dem på kvällen vilket bara är underbart uppfriskande.
Några som dock slokar är mina snöbollspyramider. Sakta töar de men är extremt sega. En del på sociala medier tror att det här lutande överhänget är fejkade med ståltråd men jag försäkrar att de är genomgående gjorda bara av snö. Har aldrig sett någon liknade motståndskraft i naturen. Nu har de dock fallit.
Inget varar för evigt.



- Posted using BlogPress from my iPhone


onsdag 9 november 2016

Snön fastnar trumpet i halsen




Tjoho snön vräker ner över Stockholm. Vanligtvis skulle jag jubla.
Men allt fastnar i halsen efter en natt med Trump. Hur i helskotta kan amerikaner vara så urbota dumma att rösta fram honom som USA:s president? Hela landet verkar ha tappat det.
Skämmigt för amerikaner. Skam för världen.
Däremot var hans segertal återhållsamt. Nästan presidentlikt. Hoppas han kan agera därefter.
Hoppas nästan på någon konstitutionell skandal så han blir avsatt.
Hur ska nu världens toppledare som kritiserat honom hantera relationen. Ingen angenäm uppgift mer än för Putin. Ska de dela upp världen mellan sig?


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 7 november 2016

Så mycket feltolkat

Hade besök över i lördagskväll. Missade Så mycket bättre i TV4.
Men min relation är sämst med Freddie Wadling. All respekt dock. Men hans musik har aldrig riktigt nått mig.
Nu har jag sett programmet i efterhand. Blev minnen och gråt. Fin hyllning. Intressant. Men lite tråkig. Tolkningarna föll platt. Låtarna trista.
Bäst lyckades Little Jinder i Cortex "The freaks". Visar sig att hon även gaddat sig med deras bandlogga. Den dedikationen visar att hon gick in med lite mer själ än övriga. Belönas med kvällens pris även om en avsnoppad "Nu lyfter vi från marken" - som för övrigt är i mitt tycke hans absolut starkaste och vackraste låt - med alla på sång inte får ljuda i sin helhet.

Ställningen: Little Jinder 2, Tommy Nilsson 1.



- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 4 november 2016

Poptvillingar

Tvillingar i media: Klippte dubbelt i dag. De syns överallt just. De norska poptvillingarna Marcus & Martinus. Konstigt med fascination i popvärlden för tvillingar. Läste att brittiska 80-talstvillingarna Bros ska återförenas. Irländska Jedward slipper vi gärna. Men lyssnar gärna mer på svenskaussietvillingsystrarna Sau Lou Lou.
Problemet med tvillingar för oss journalister är alltid vem är vem. Ser ni skillnad på Marcus och Martinus?
Så här blev inslaget.


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 1 november 2016

Finska ränderna




Närmaste jag kommer krig. Någonsin. Hoppas jag.
Farsan visar mig farfars (Johan Antero Säävälä) dokument från Vinterkriget och Fortsättningskriget i Finland. Han deltog i några slag främst under Vinterkriget. På bilden ovanför hittar vi en notering om slagen i Uhtua och Tervajoki.
Konstigt med krig. Att man kan känna viss stolthet över det fruktansvärda. Men om inte Finland och dess män stod upp mot ryssen vem vet om man ens funnits då?
Kuslig svindlande tanke.
Vi tittar på gamla papper och ett släktträd som farbror Veikko i Helsingfors forskat tillbaka till slutet av 1600-talet.
På fars sida till en Michel och Anna Hildunen som levde i Finland då.
De finska rötterna går djupt in i Finland men icke att förglömma då en del av Sverige.




- Posted using BlogPress from my iPhone