Benjamin dansar vidare

Han dansade hem Melodifestivalen. Benjamin Ingrisso var en rättvis vinnare. Även om min personliga favorit var John Lundvik så är kanske det mer rätt i Eurovision med Benjamins visuella mästerverk.

Jag kan väl tycka att hans låt kommer lite i skymundan av den tekniska showen men ett mellonummer är ju numer mer av ett paket inslaget i helhetsintryck. "Dance you off" som låt betraktat är inte lika stark utan showen. Inte lika "rolig" se live i arenan utan den gör sig bäst i rutan. Det är soffan den ska nå.

Blir spännande att åka ner med Benjamin Ingrosso till Lissabon och se hur han hanterar situationen och hur han tas emot. 

Här vårt tv-inslag från igår. Jag ogillar när man blandar in english när man pratar svenska men lär få stå ut med det. Så pratar kidsen. 

Däremot var elvaåriga Ebba från Jönköping charmant och nyanserad i sin vinnaranalys. Kolla in tjejen i slutet av inslaget.

Här följer fler bilder från efterfesten. Det var trevligt som synes.

Min 14:e schlagerfinal

Då var det dags för min 14 raka mellofinal. Fatta fjorton.

Började med Lena Philipssons "Det gör ont" i Globen 2004. Fick några veckor senare för första gången i TT Spektras historia bevaka Eurovision i Istanbul med webbtv. Ett minne för livet.

I kväll är jag i Friends arena. Med duktiga TT-kollegorna ovan plus två fotografer inte med på bild. Tippar Benjamin Ingrosso men varnar för en skräll genom John Lundvik. Men mycket ovisst i kväll. Kan gå hur som helst.

Klart också att jag åker till Lissabon i maj. Blir min elfte Eurovision song contest. Fatta elva.

Schlagerräv. Voff! Eller hur är det räven nu låter?

Skidåkningens filosofi

Toppar och dalar. De kommer och går i skidåkning. Det är sedan gammalt.

Vissa dagar känner jag att målet sex timmar på Vasaloppet är rimligt. Andra dagar känner jag mig sliten och värdelös. 

Så är längdåkning i längden. Upp och ner.

Likadant i Vasaloppet. Det kommer djupa dippar och euforiska kickar. Det vet man. Men trots vetskapen så sätter sig det negativa mentalt, det är ofrånkomligt. 

Jag är en känsloåkare. Åker kanske lite väl optimistiskt när det går lätt. Och kroknar desto snabbare när det tar emot. Men så vill jag ha det. Ligga lite på plus. 

Sedan kämpa mot kramperna och köra med pannbenet. 

För vetskapen om den stora kicken att gå i mål finns där i medvetandet. Och tanken på att få smaka på den medhavda välförtjänta ölen. Livet.

Bästa mellolåtarna utanför final

Här är årets bästa mellolåtar som inte fick gå till final:

Never learn - Olivia Eliasson

Etsade sig till slut fast. Jag är helt såld på denna låt. Den har ”oh”. Ja ett ”oh”. Som nitar sig fast i hörselgångarna. Värt ett bättre öde.

Cry - Dotter

Var det för smalt? Fattar ingenting. Inte heller den samlade pressen som såg ut som fågelholkar. Fick inte ens en andra chans. Näst sist i sin deltävling. Ibland förstår man sig inte på det svenska folket. Här fanns ju en låt med pondus och särprägel.

Allting som vi sa - Ida Redig

Svensk poplåt som borde varit ett finalämne. Kanske att refrängen är för forcerande och skulle ha behövt haft mer av en melodi. Folket sa nej och förbryllade mig än en gång.

Oviss final utan given vinnare

Upplagt för Rolandz eller Benjamin Ingrosso? Hur kan röstningssiffrorna ha sett ut? Hur tänker Christer Björkman kring startordningen? 

Mendez först ut. Stark öppning. Var han bäst i Andra chansen? Eller Felix Sandman? Så ovisst att låtar från AC kan gå hela vägen till vinst. Och det har ju bara hänt en gång tidigare, Robin Stjernberg 2013.

Kan vara så att Rolandz går starkt hos folket men stjälps av den internationella juryn. Då känns Liamoo mest modern och nutida.

Men folket kan också välja en debutant som John Lundvik som vinnare. Stugorna älskar ju sådan genombrott av jordnära människor. Jag tror på John.

Spelbolagen de tror på Benjamin Ingrosso. Som ensam storfavorit. Tror inte det är så enkelt.