"Kolla farfar!"
Jag njuter av att höra min dotter ha en bra relation till våra respektive föräldrar.
"Vet du mormor?"
Elsa får något som jag inte riktigt fick fullt ut. Min farfar och mormor bodde på andra sidan Bottenhavet i ett annat land och dem såg jag bara en gång om året under sommarsemestern. Vår relation byggde på en blyg trevande start för att varje sommar avslutas när det kanske lossnat som bäst. Och sedan börja om på nytt året därpå.
Elsa får allt det där jag saknade. Och jag unnar henne verkligen det. Det är en fröjd att se henne umgås med släkten.
För farfar och farmor utvecklas den ännu mera nästa år. Förutom att vi väntar tvillingar berättade min lillebror i dag att de väntar barn (deras första).
Tänk tre nya kottar på ett bräde till farfar och farmor. Här äntrar en ny generation Sääväläs in i livet. Det blir fullt upp nästa år.
Barn som ska få det bästa av det bästa...
