Han är trött på hela cirkusen. Trött på att vara en bricka i hela industrin. Trött på kvällstidningarna.
Kroppen värker. Paolo Roberto har låtit piskan tala.
Jag har aldrig mött en tröttare och slitnare "Idol"-deltagare än årets finalist Calle Kristiansson.
Han ligger utslagen på en stajlad soffa på Clarion hotell och lättar på sitt hjärta. Berättar om sviten han och Erik Grönwall fått under veckofinalen. Utsikten söderut från toaletten med Globen som en uppstigande sol i horisonten. Vackert bara det.
Men just nu är allt mörkt. Ljuset ser han på fredag. När allt är över.
Hans benmuskler värker. Han har inte tränat på flera år. Så tvingas han ut på ett jippo som Expressen ordnar. Paolo Roberto ska agera slavdrivare medans han och Erik springer sig igenom en hinderbana.
Bra artikel. Bra webbtv. Tänker Expressen.
Men Calle känner sig bara förnedrad. Arg på spektaklet.
Besviken på hur Idolcirkusen artat sig. Sitt kontrakt han sitter fast i. Att tvingas ställa upp på allt. Att spela en roll, den där "Idol"-Calle som han blivit. Att man i Sverige sitter i miljontal och bryr sig om vad några få sjungande unga individer gör.
Världen är crazy. Åtminstone fram till fredag.