Nu är det liv här igen. Tillbaka i storstaden efter julledigheten.
Jag tror jag att jag aldrig under bloggens treåriga historia haft ett längre uppehåll än nu. En vecka utan ett endaste inlägg.
Har varit rätt skönt måste medges. Det kan vara rätt pressande ibland att åtminstone ha ett hyfsat vettigt blogginlägg om dagen.
Så detta inlägg har tagit mig en vecka att krafsa ihop. Nej, inte riktigt.
Det ska istället kort handla om sjukdom. Efter en perfekt julhelg i Gävle och Smedjebacken/Ludvika utan krassliga barn, utan baciller som slagit till mot en själv bara för att man slappnar av efter julruschen. Ja, det har varit underbart gemytligt, julmysigt och vintrigt för oss alla.
Men nu bara några timmar hemma i Stockholm sitter jag nu och skriver med ena handens pekfinger. Den andra håller om en otröstlig bebis (Fanny) med rinnande näsa och något som stör hennes nattning.
Det var kul så länge det varade. Gott nytt!
