Jag stillade min Vasaloppsabstinens i dag. Skidade spontant på en golfbana i Söderort.
Otränad så var det ett slit dock i fint väder. Jag kämpade en mil med huvudet böjt i spåren som Harri Kirvesniemi och plågandes med blodsmak i munnen tog jag rygg på en åkare som höll hyggligt tempo.
Men den takten var för hög, för mig åtminstone med taskig kondis. Jag hängde dock med spåret runt men nu känns det som att jag får sota för det.
Tänk att man åkt så lite skidor i år med denna superba vinter. Kanske att man satsar på Vasaloppet nästa år. Köra vartannat år i så fall.
Men jag kommer att kliva upp i ottan i morgon, stel som en pinne och liggandes i tv-soffan se Vasaloppet på tv och vara rätt nöjd med det.
