Kalla kårar. Mardrömsskylt mötte oss på Lill-Skansen i dag.
Vi som skjutit upp napplämningen för Ida och Fanny i månader nu. När vi äntligen är här möts vi av detta bakslag.
Den beryktade nappmaskinen som vi pratat om i tid inför deras treårsdag i april. Det som skulle bli dagens, ja hela årets, milstolpe i småttingarnas evolution. Maskinen är borta. Bäva månde.
Men. Man ska aldrig ta något för givet. Det fanns en nödlösning som vi chansade på. Ett nödinkast med en lite lucka där nappen droppas in till katterna.
Och den accepterades.
Napparna är lämnade. Viva nappen! Länge leve våra stora flickor!
Nu är ordet "napp" infekterat i huset. Vi nämner helst inte ordet. Flera dagars inferno kan stå för dörren. Särskilt nattningen i kväll.
Vi tassar som en katt med napp på hett plåttak och hoppas på nio liv efter traumat.
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se
