måndag 14 december 2015

Så gör du en speak




Att lägga en prata, eller en speak so to speak, är bland de svåraste förutom själva bildredigeringen.
Som ny är det svårt att hitta sin röst. Oftast fastnar orden långt upp i halsen och du låter tunn och ljus.

Så mina tips är:

Lyssna på din inre röst, hitta den. Den ska bottna och ta fart från magen och uppåt. Jag är säker på att rösten kommer att växa i takt med självförtroendet. Det har jag sett i så många fall när jag lärt upp praktikanter hos på TT Nyhetsbyrån.
Osäkerhet lyser igenom, pondus i rösten ger trovärdighet.

Jag själv hade en ljus röst i början av min radiokarriär. Träffade en talpedagog under en radiokurs i Ludvika på 90-talet. Hon bad mig att använda hela kroppen. Jag pratade ju bara med toppen av halsen och lät därefter. Och shit vilken boost och skillnad det blev när jag hittade djupet av min röst.
Jag fick ”rappa” till Michael B Tretows ”Makalösa manicken” för att hitta både takt och självkänsla.
Sedan fick jag öva ramsor som  ”GAPA mera, ÖPPNA munnen, LE mot mig”.
Och det hjälpte.
Få kände igen mig från radion (vilket är normalt – man syns ju inte) men även bekanta kunde säga ”va, är det där du som pratar i radion?”.
Till saken hör väl att så fort jag har en mikrofon framför munnen växer rösten. Någon slags autopilot som kopplas på halsmandlarna.

Därför raskt över till nästa punkt. Hörlurar – använd dem. Du hör dig själv mer koncentrerat i lurarna. Störs inte av andra och faktiskt inte av dig själv då rösten låter maffigare i lurarna. Och lär dig acceptera och i bästa fall tycka om din egen röst. Laborera med olika tonlägen.

Nu har du hittat din röst. Men din speak kanske låter läst. Det gäller att hitta ditt talspråk också. Det får inte låta som du läser ordagrant ur ett manus (vilket du visserligen gör). Skriv ut ord i talform är ett tips.

Läs igenom manuset högt minst en gång innan du bandar.

Undvik telegramträsket. Särskilt på TT blir man lite låst till telegramnyheterna. Manuset baseras på det. Men glöm inte kolla vad du har för bildmaterial. Det är över dem din speak ska ligga. Kanske ska ändra om både dramaturgin och innehållet från nyhetstexten du ”snott”.

Låta synken tala. Ibland kanske man inte behöver överspeaka allt. Låt intervjupersonen lägga ut orden.

Krångliga uttal? Hör med språkkunniga på redaktionen, finns alltid någon som kan andra språk än engelska och tyska. Eller googla – skriv till exempel ”Laurent Fabius pronounciation” och du hittar youtubelänkar där folk läst in korrekta eller alternativa uttal av personer, geografiska namn med mera.

Slå dig för bröstet. Harkla dig. Boosta dig. Då kommer också rösten.

Lycka till!

Här finns ett rörligt klipp från vårt speakerbås på TT:




söndag 13 december 2015

Bästa julkonserten





Lägg ut. På skiva. På Blu-ray. På tv.
Bästa julkonserten ever.
Nyss sett, och läs uppställningen, First Aid Kit, Amanda Bergman, Maja Francis och Seinabo Sey!!!
Vilka pipor. Vilka kvinnor. Och vilka stämmor!
Det blev en salig blandning av gamla klassiker, nya klassiker och helt för mig okända jullåtar. Både på svenska och engelska.
Julkonserten på Färgfabriken i Liljeholmen var en färgsprakande explosion i julkänslor.
Väl värd en julklapp för framtida publik. Vilken present!
Ähh, ni får några utropstecken till!!!!


YouTube Video

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

onsdag 9 december 2015

Därför gillar vi årets julkalender

Visst saknar man en julstory med allt vad det innebär. Men julkänslan skulle ändå aldrig infinna sig som det ser ut i dag med plusgrader, grått och trist samt ingen snö.
En julkalender med idylliska vinterscener skulle göra ens snömisär bara ännu värre.
"Tusen år till julafton" är bra. Den fyller en funktion. Underhållning samtidigt som man lär sig något. Mina barn gillar den. Den väcker frågor. Nyfikenhet på historia. Och vi har alltid något att prata och fundera över.
Mina barn är sex och tio år gamla. Passar dem perfekt. Man lär sig mer än i skolan sade ett av barnen i julkalendern när vi på TT träffade dem.
Vi som älskar "Historieätarna" känner igen oss. Annars kanske julkalendern är svårare att ta till sig som oinvigd.
Aha-upplevelsen är stor. Men vi skrattar också. Åt fumliga och barnsliga Erik Haag. Men mest åt vinterns klaraste stjärna, treåriga Cleo. Hon är gulligast, klokast och bästa skådisen. Hon är populärast i familjen.
För skådespeleriet i övrigt är taffligt. Men det hör till charmen med hela produktionen. Det ska vara så. Man lever sig lättare in i experimentet om det görs som en lek.
Rolig är också den mest seriösa. Kakan Hermansson har aldrig varit bättre än i dessa roller då hon försöker vara olika auktoriteter.
Saknaden av julkänslan? Alltså det kommer juligt närmare jul säger producenten Karin af Klintberg till oss på pressträffen.
Och ni som klagar på årets julkalender - det kommer fler jular - se det som ett experiment utanför traditionella ramar och lär er något på kuppen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

tisdag 8 december 2015

Var sitter kraften?




"Mycket populära bland dåtidens damer". Slår dock vad om att de inte kunde diska, städa, tvätta, baka surdeg eller ta hand om barnen UTÖVER att lyfta skrot. Det kan jag.
Gammeldags machokultur på mitt gym.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Konstlotteri TT. Vernissage.