Dubbel inskolning

I morgon börjar de här parvlarna dagis. Orolig? Nä, inte ett dugg.
Låt mig tala om varför detta iskalla lugn.
Dels för att de är tvillingar och har varandra, dels för att de känner gården sedan alla hämtningar och lämningar av Elsa, dels för att de har storesyrran där, dels för att halva småbarnsgruppen består av tvillingar inklusive en av fröknarna som är enäggs, dels för att de, ähum, har så lugna och erfarna föräldrar som gjort det här förr.
Fattar ni lugnet. I dagarna får vi veta om magkänslan är rätt hos inskolaren.

Vilken tv-händelse i SVT

SVT sänder en amerikansk tv-serie bara veckan efter dess USA-premiär. Ser ut lite som ett grisen i säcken-köp eftersom man inte riktigt vet vad den kommer att handla om.
Ja, för nu ska det hängas på, och det klingar inte så mycket public service över det hela.
- Jag är rätt säker på att det är något slags svenskt rekord vi sätter, säger Annie Wegelius, programdirektör på SVT i ett pressmeddelande.
Amerikanska tv-branschen är skickliga att skapa en hajp. Nu handlar det om NBC:s nya storsatsning "The Event" (seriestart måndag 20 september i USA). Det påstås vara världens kanske just nu hetaste och mest actionfyllda konspirationsthriller.
Så här skriver SVT: De första avsnitten är fortfarande under inspelning och inte ens skådespelarna vet vad som väntar längre fram i serien. The Event kretsar kring den vanlige killen Sean Walker (Jason Ritter) som råkar snubbla över en mörkläggning så stor att inte ens USA:s president vet hela sanningen. Bakom mörkläggningen döljer sig en hemlighet som kan ändra förutsättningarna för hela mänskligheten.

I Sverige får "The Event" i tretton delar premiär söndag 26 september klockan 21:15. Vill du se en 13 sekunder långt och väldigt avslöjande (ironi) smygtitt se här:


Hur jag ställer mig till "The Event"? Jag reserverar mig och säger "eventuellt".

Snygg Lady Gaga-tolkning

Amerikanska Lissie som jag hyllat som en av dem som gjorde sommarens bästa plattor har också en snygg Lady Gaga-cover på sitt cv.
Min Lady Gaga-favoritlåt eminent framförd här:

Springer inte ifrån myggen

Apropå löpningen i går. Jag fick ett myggbett på ryggen. Alltså medans jag sprang.
Är de satans myggen nu så ettriga att de kommer in i baksuget på mig och sticker en genom tröjan medans jag i godan ro (nåja, stånk och stön) joggar?
Eller så springer jag så långsamt att myggen hinner attackera mig.
Men jag har en teori till: kanske är det så att gamla myggbett gör sig påminda på ryggen när svetten lackar och fuktigtröja river mot huden.
Tror så klart mest på det senaste.

Och varför heter det myggbett? Sticks inte myggor?

Nu stakar jag mot Vasaloppet

I veckan blev det fullt till nästa Vasalopp. Tur att jag hann anmäla mig innan dess.
Men till saken hör att det finns en marknad för att köpa andras startnummer, folk som får kalla fötter, blir sjuka eller annat kan sälja den vidare. Så möjligheterna finns kvar.
Jag har lite försiktigt inlett min Vasaloppsträning. Lite jogging och några inlines med stavpass. Bara för att bygga upp en grundkondition att stå på. Lite styrketräning tänkte jag senare i höst för axlar, rygg och armar som annars får mycket stryk under de nio milen på skidor varav mycket stakande på myrar.
I dag testade jag att ta med Ida och Fanny på ett joggingpass. Vi har en cykelvagn som också går att använda som joggingvagn. Det blev verkligen tungt mot ett vanligt löppass. Bäst artar sig joggingvagn på plan och fin asfalt där löpningen känns relativt normal trots att man styr med ena handen. Värre är det i backar att få till ett naturligt löpsteg när man hänger med båda armarna på vagnens handstöd.
Tänkt lite på kosten också. Men den är nog svårast att tygla. Jag älskar mat. Just motion har jag haft för att kunna äta det jag vill. Nu måste jag nog odla lite karaktär.
Men i kväll, en lördag, säger jag ändå: Skål!

Granne sökes

Nu är det dags att bli grannar med oss. Låta våra barn umgås. Parmiddagar och grillaftnar tillsammans. Sparka boll ihop. Barnvakt. Dela tomt ihop.
Ja, nästan. Ni bor i parhuset intill vårt parhus men vi har öppen tomt mot er.
Nu säljer grannen. Och just du kan bli granne med oss, om ni vill.
Titta här.

Chockerande högervindar

Fredrik Strage på DN är till 44 procent Sverigedemokrat. Kompisar till mig berättar att de sympatiserar med Alliansen.
Vad sjutton har hänt med världen och min omgivning?
Ett valtest bara.
Överraskande eller låt mig säga chockerande resultat berättar släkt och vänner till mig om efter att ha kört olika tidningars valtest. Eller så säger den något om en resa personerna ifråga gjort sedan säg senaste valet. Eller så är valtest ett himla skit som tagit sig ända hit.
Jag är efter SvD:s valtest till 21 procent Sverigedemokrat. Men jag är också till 56 procent trogen det parti som ger mig bäst resultat och det var för mig inget chockerande.
Men att så många vänner och så då DN:s stora profil fått så höga sympatipoäng för Sverigedemokraterna är ju om inte skrämmande så säg otroligt svåra att tro på.
Eller så vaknar vi upp till ett helt nytt svenskt samhälle den 20 september.

Ett ögonblick för konsten

Så mycket för den skärpta bevakningen. Ida hittade Elsas tuschpennor. Konst på golvet blev följden.

Man hinner inte riktigt med när två illbattingar (som dessutom är sänkta av förkylning) kör i gång...

Nollad på jobbet

Konstaterade på min lönespec att inkomsten för augusti hamnade på noll kronor. Lite kul det.
Men som om jag inte visste.
Tur att jag inte tog ut Rikskuponger - då hade jag stått på minus.

Djävulsk fulkampanj

Fulkampanjen är inledd i Huddinge. Hey, det är inte jag som kladdat. Men man undrar om förövaren är en ren sabotör eller politiskt helt övertygad om att djävulen stirrar på honom.

Sjuk höst

Då var det dags för höstens första. Fanny är snorig och har feber. Redan innan hon ens börjat på dagis.

Vad är det för fel på vädret?

Nja inte regnade det speciellt mycket i dag inte. En skur, kanske två fjuttiga. Annars rätt fint omväxlande väder.
Tycker för övrigt väderprognoserna dagen innan stämt ovanligt fel i sommar. Måste vara rekorddåligt. Eller har det alltid varit så här men att man nu, som äldre, bryr sig mer om vädret?
Nåja, i morgon ska det regna sägs det. Och jag vill gärna planera dagen före vad jag ska göra med barnen - därav mitt nyfunna meteorologiska intresse.
Lekland i morgon månne?

Ida i pooldrama

I dag hittades Ida i poolen. Eller om jag ska vara korrekt PÅ poolen.
I ett obevakat ögonblick försvann vår iller till ettåring från baksidan på tomten medans vi hade fokus på tvillingsyrran Fanny. Frugan, jag, Elsa och grannen letade i två minuter tills grannfrugan kom bärande på en dyngblöt liten rymling.
Snacka om hjärtskärande minuter.
Ida hade tydligen tagit sig till grannens pool som tur var är täckt av en duk. På den duken hade Ida kravlat sig ut och suttit tyst och plaskat i de små pölar som fanns på den. En himla tur att det inte hände något värre.
Inte ens i famnen hos grannen sa den annars så främlingsreserverade illern ett pip. Kanske att hon insåg allvaret, man kan ju hoppas.
Vi däremot blev skakade och skärper bevakningen. I morgon ska det regna. Vi stänger in oss.

Tvillingar i vetenskapsmagasin

Tvillingar i media: Nya vetenskapstidningen Världens vetenskap ägnar ett helt uppslag åt tvillingar i sitt premiärnummer.

Inget nytt för oss tvillingföräldrar direkt men kortisar om det svenska tvillingregistret, en- eller tvåäggstvillingar, ärftlighet eller slump och en mängd "Visste du att..."-notiser av typen sensation.

Alltså visste du att världsrekordet för antal observerade foster i en graviditet på naturlig väg är tolv stycken. Det innehas av en kvinna i Argentina. Dock överlevde ingen av dem.

Har du sett eller läst något om tvillingar i media? Tipsa mig på marko.saavala@tt.se

Här vare fest

Här ett klipp från gårdagens 40 årsfest i Telefonplan. Min kompis Mattias fyllde år och jag bevittnade hans band Compas på festen. Mattias är den händige killen i början av klippet.

En annan vän, Anna, berättade att hon fick intrycket av att jag var värsta superpappan. Tackar för det, det värmer. Men i dag känner jag mig lite sliten med min lilla blykeps som värsta suparpappan.

Adjö "Vampyrskolan"

I dag tar "Sommarlov" slut. Äntligen.
Alltså inte barnprogrammet i sig, med världens bästa vinjett signerad gruppen Babian, utan "Vampyrskolan". En tecknad amerikansk barnserie som gått strax före klockan sju om kvällarna.
Serien handlar om vampyrer, tvivelaktiga figurer och har en knepig jargong och blod. Vi gillar den inte alls.
Men det gör femåringen Elsa. Hennes favorit. Jag förstår det inte.
Jag förstår inte heller hur SVT kunde sända den så frekvent.

Bittska kärleksbett

Ida har fått tatueringar. På varsin arm. Motiv: Gaddar.
Det är tyvärr Fanny som är bittsk. Tråkig sida hon visar upp, det är väl både kärleksgnabb som trängda lägen som nya tänder.
Det är rätt rejäla bett hon åstadkommit på stackars Ida.
Vi "ajajar" på som vanligt och hoppas det släpper.

Fransk örongodis

Min granne tipsar om en gammal goding på sin blogg Spotmyfy som vi har gemensamt. En av tidernas bästa franska komposition (trots att jag inte förstår ett ord av det).
Det är Noir Désir med låten "Le Vent Nous Portera" från 2001.
Tyvärr smolkas intrycket rejält blodigt och mörkt av sångaren Bertrand Cantat privatliv. Han har suttit av tid för mord på sin flickvän och senast i år tog hans exfru livet av sig medans han själv påstås ha befunnit sig i samma hus. Det står det att läsa om där ute.
Nåja om ni lyssnar fördomsfritt så är låten kanon och kanske någon som kan språket kan berätta vad den handlar om.

Google-bil på gatan

I dag kom Google-bilen förbi på vår gata. Den såg med sitt höga kamerastativ på taket och loggor på sidorna mer ut som en Ghostbusters-bil på spökjakt.
Jag och Fanny vinkade järnet på förstukvisten. Vi ses på Google Earth antar jag.

Darins sömnpiller

Darin har mognat. Apropå ålder. Men han har fastnat djupt i balladträsket på nya femte plattan "Lovekiller". Tyvärr.
Det är slicka snygga r'n'b-powerballader men i längden SÅ tråkigt. Jag vill ha min klubb-Darin tillbaka.
Uptempolåtarna som lyser med sin frånvaro skulle på balladplattan kunnat ha varit hans starka trumfkort. När han väl försöker poppa till det på nya plattan havererar det totalt som i den obegripliga "Microphone" som handlar om att sjunga i en... mick.
Hitten och Coldplay-covern "Viva La Vida" är suverän men det räcker inte.
Helhetsintrycket blir ändå slumrande för en småbarnspappa som skriker efter lite klubbigt från den bästa av idoler.
Jag startar härmed hoppfullt Facebookgruppen "Darin - klubb he can".

Ett växthus

Det står ett övergivet hus på Källbrinksvägen. Dött liksom. Sånär som på den livliga storbladiga klängväxten, ingen aning vad växten heter, som klättrar sig uppför husfasaden ända upp till skorstenen. Kanske har den likt en alien också vuxit sig ner genom skorstenen och invaderad innanmätet av huset.

Mitt radioliv

P3, P4, P1 - min ålderstrappa.
Om man studerar mitt radiolyssnande kan man nog påvisa ett åldrande enligt stegen ovan. Kanske att den ska inledas med närradio. Varje sommar som barn satt man som klistrad och lyssnade på Radio Smedjebacken. Önskade låtar, tävlade och var även där i studion, sjukt nervös, och gjorde sin radiodebut som sommarpratare.
De andra presentatörerna, anställda på bidrag, var ens lokala hjältar och förebilder.
Tids nog blev närradion en del av ens egen karriär.
P3 har hängt med trots tuff konkurrens av reklamradion sedan mitten av 90-talet. Fortfarande släpar program som "Tracks" och nya "Downloadlistan" med på min lyssning.
Men numera är det lokalradion genom P4 som får mitt öra. Radio Stockholm då och "Sportradion" genom den kanalen.
Däremot märker jag, ålderstecken?, att jag rattar över allt mer till P1. Lyssnar på nyheter och samhällsprogram för det är intressant och givande.
Kanske att min radiotrappa inte ska avslutas med P1. Kanske att jag sitter där på ålders höst och beklagar mig på all dunka-dunka och hellre vill ha en Jean Sibelius-konsert av Radiosymfonikerna som örongodis på P2.
Sä här ser då den korrekta ålderstrappan ut:
Närradio, P3 (och reklamradio), P4, P2 och sedan runan.

En rasande kul lek

Senaste adrenalinkicken - men som framkallar skrämselhicka hos oss - är att Ida och Fanny medvetet tippar sin mysfåtölj bakåt. Galet.
Eller galet kul som ettåringarna tycker. Nu går det för det mesta bra men jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till denna tippningslek.
Det blir ibland en liten duns när huvudet slår i golvet. Men därefter ett garv. Ett varv runt fåtöljen, resa den upp och tippa igen.
Som sagt ska man rasa eller låta det falla...

Äldsta på dagis

Nu är Elsa på dagis och jag gör hejdlösa barnvagnspromenader med Ida och Fanny. Skönt det.
Men det känns tomt utan den största av glada tillrop och ett stort leende.

Se så olika

Tänkte återigen påvisa Ida och Fannys olikheter trots att de är tvillingar. Samt deras motsatser. Eller ska vi säga motsägelser.
Nåja, låt mig redovisa mitt virriga resonemang med dessa fakta och iaktagelser:

Ida är ljus och brunögd - Fanny är lite mörkare men blåögd
Ida är smålockig, Fanny har spikrakt hår
Ida är äventyrslysten, modig och klättrar - Men när vi utanför hemmets trygga vrå är det Fanny som är mest framåt medans Ida är reserverad
Ida har Nasse (Nalle Puhs griskompis) som tröst och kramdjur - Fanny har en rosa blommig filt
Ida vill inte hålla i handen - Fanny gör det och försöker även lönlöst greppa Idas
Ida har temperament - Fanny är lugn
Ida har svårt att komma till ro och behöver sällskap - Fanny somnar lätt och ensam
Ida kan bli ilsken och stampa i golvet - Fanny blir sällan så förtvivlad
Ida äter kött först och främst - Fanny tar hellre det övriga på tallriken
Fanny vill alltid ha det Ida håller i - Ida låter henne oftast få det
Ida tyr sig till mamma helst - Fanny till pappa

Vila på gården

Dop och gårdsfest i går.
Nästa helg; redaktionsfest, 40 årsfest och barnkalas.
Känns som allt som inte hände i juli på festfronten händer i augusti och september. Nu ska allt tas igen.
I dag har vi haft vilofest. Men barnen partajar outtröttade.

Drömfilm på bio

Tog i går en sväng in i drömmarnas värld och där verklighetsuppfattningen fick sig en törn. Såg bioaktuella "Inception" utan förutfattade meningar.
Den "Matrix"-liknande storyn, med Leonardo DiCaprio, var invecklad men spännande och snyggt uppbyggd. Efter bion kändes världen vi lever i en smula märklig. Men skönt med en verklighetsflykt - betyder att filmen lyckades med en.

Se och hör den är här

Då är numret släppt i butik. Jag har indirekt citerats i senaste Se & Hör. Faktiskt direkt från min blogg.
Jag skrev här om bröllopet mellan Therese Nyberg och Daniel Lindström och det har lett till en hel rubbe i tidningen. Jag hade rubben Souligt bröllop, kunde ha skrivit so(u)ligt bröllop för vädret var fint då.
Och det var verkligen ett bröllop i kärlekens soulens tecken. Christos Gontevas, ja jag ville bara skriva hans namn så det blir sökbart. Han sjöng otroligt fint under vigseln. Ett namn ni vet var ni läst först nu. Se & Hör får gärna citera i soulens teckens.

Anmäld till Vasaloppet

Då var det klart.
14972.
Mitt startnummer till nästa års Vasalopp. Eftersom jag ändå kommer krisa så mycket nästa år när jag fyller 40 gjorde jag slag i saken.
Det är inte bara så att Vasaloppet är en utmaning första söndagen i mars. Nej, nu börjar träningen inför loppet. Och det är grejen med Vasaloppet. Man måste stålsätta sig och köra i gång med träningen långt i för väg. Annars hade jag kanske inte rört på mig alls. Nu måste jag det. Med ett mål i sikte går allting mycket lättare.
I och för sig tycker jag att med en hyfsad kondis och lite jävlaranamma så fixar man ändå nio mil på skidor.
Bara att staka på nu...

Inget nytt Se & Hör

Jag får hålla er på halster lite till. Nya numret av Se & Hör finns inte ute i min butik i alla fall.

Se vad jag köpt

Jag har köpt mitt livs första Se & Hör. Men det blev fel nummer av tidningen.
Jag är nämligen högst indirekt delaktig till en av kändisnyheterna. Men nyheten ska vara med i nyaste numret.
Tills det berättar jag mer i morgon - när jag köpt mitt andra nummer av skvallerblaskan.

Kvällslivet

Kvällarna börjar gå på rutin igen.
Jag läser saga för Elsa - och somnar.
Sover i en halvtimme - väcks av frugan.
Vi ser en film på tv - efter 45 minuter nickar jag till. Aldrig har väl långfilmer känts så långa som nu.
Sedan när jag själv till slut ska gå och lägga mig - då kan jag inte somna.

Sommarens skivor

Sommarens tre bästa plattor baserad på att de ger mig ölkänslor, dans och sång är:

Kent: En plats i solen
Undrar inte om depp-pojkarna ler. Deras mest omedelbara platta. Mycket stabil brygga mellan spännande synthproduktioner och bra melodier. Får mig att le och sjunga.
Lyssna särskilt på: "Skisser för sommaren", här sjunger man lalalala som "Allsång på Skansen".

Lissie: Catching a tiger
Den här amerikanska debuttjejen vars riktiga namn är Elisabeth Maurus levererar skönsjungen amerikansk radiorock i Fleetwood Mac-anda.
Lyssna särskilt på: "When I'm alone", skön bilåkarmelodi på E4:an.

Tom Jones: Praise and blame
Ett mejl läckte ut från hans manager att låtarna på nya skivan var skräp. Måste varit en pr-kupp eftersom det gav upphov till en massa skriverier. Dessutom är coverplattan suverän. Tjuren från Wales frustar i vad han kallar en gospelplatta framför allt fram bredbenta men raka rock- blueslåtar med sting. Vilken pipa, vilket sväng.
Lyssna särskilt på: Sådan stake han visar upp i John Lee Hockers "Burning hell". Tänk att få den framförd live på en svettig irländsk pub. Helvete va bra.

Systrar håller ihop

Det ska vara systrar tydligen skriver Aftonbladet. Då har man det bra som syskon.
Trots att Ida rev av en hårtuss på Fanny i dag så är jag övertygad om att de kommer få ett bra liv som tre systrar genom livet, och då som mestadels sams.
Puss mina flickor.

Dubbelt upp - färre föräldrar

När Ida och Fanny börjar dagis i höst är de inte ensamma. I småbarnsgruppen ingår två tvillingpar till.
En dagisfröken tyckte det var bra "för då blir det ju färre föräldrar, på föräldramöten och så" rättade hon sig.
Hmm, eller är kanske vi föräldrar så besvärliga?

Ge mig en pappatidning

I höst kommer de. Äntligen. Pappatidningarna.
Det skriver Aftonbladet om här. Ett antal nystartade tidningar som vänder sig till manliga föräldrar. Något som jag saknat.
Blir det test av bilbanor, träna med barn eller månadens kändispappa? Tvärtom hoppas jag på seriös journalistik som tar oss på allvar.
Jag kommer att lusläsa första numret av, förslagsvis, "Pappa". Det ska bli mycket intressant att se hur de försöker nå målgruppen pappor. Bara en sådan sak som vilka företag som tänker annonsera i tidningarna och hur reklamen kommer att skilja sig från en mer traditionell föräldratidning.
Och vad pryder förstasidan? En pappa med bebis likt "Hoa-hoa"?

En omgång Vasavånda

Vasalopp, Vätternrundan, kitesurfing, tatuering och fest.
Nästa år fyllar jag 40. Och jag antar att det ska noteras med olika "måsten" under året.
Därför är jag just nu inne på att åka Vasaloppet igen (tredje gången).
Tog en kväll en prova-på-vända med inlines och stavar. Hamnade på den knottrigaste av asfaltvägar (brandvägen mellan Kungens kurva och Huddinge) där jag skakade och stakade så jag trodde att hjulen skulle rulla av.
Efteråt fick jag ryggont. Därför bra att ha tre barn. Alla kan sätta sig på pappa och kurera det onda.

Minnenas Roxette

Ser att Roxette körde "Things will never be the same" på genrepet i Halmstad inför sin comebackturné. Ett fantastiskt vemodigt bortglömt albumspår från "Joyride"-plattan. En personlig favoritlåt som jag körde på repeat.
Trodde väl aldrig att den var aktuell i duons annars mycket digra hitlista. Kul. Var tvungen att köra plattan för barnen i dag bara för det.
Här är låten i ett avskalat youtubeklipp live från Zürich:

Facebook gynnar anti-jante

Visst är jag duktig? Kanske till och med bäst.
Facebook är den nya anti-jantelagsrörelsen i Sverige. Svenskarna skryter i statusuppdateringen vad de gör på fritiden, vart de reser i världen och vad man dricker.
Och det ska gillas av vänkretsen (som är gigantisk enligt fejjan).
Jag gör det själv. Jag är uppväxt i jantelagen och vill gärna rebella genom... Facebook kanske.
Det är ändå lite harmlöst. För det är väl ingen som tror att man är någon va?

Rosa skimmer i lekparken

Lika bra att behålla hjärmarna på när vi kom fram till Rådsparken i Huddinge i dag. Fanny och Ida brydde sig inte om huvudbonaden.
Istället hade jag som en Säpo-agent med fladdrande blick lite lättare att hålla koll på de nyfikna ettåringar vars rosa hjälmar stack ut bland barnen. Dessutom hade de ju huvudskydd.
Men sanningen är att Fanny och Ida för det mesta hänger ihop i sin upptäckarglädje så det är lätt att vaka över dem. Snarare får man skilja dem åt som en brottningsdomare och ropa "släpp, släpp" när de bråkar om samma sak.
Storesyrran Elsa är en femåring som sköter sig själv i lekparken. Utan hjälm.

Skönt hemma

Jag trivs med att vara hemma med barnen. Det är ett behagligt liv. I stort bara att äta och sova och lite bus emellan.
Ida och Fanny är i en sån underbar fas just nu. Glada upptäckarfasen. Det är bus och skratt i ett. Mycket kärlek.
I dag drog vi till leklandet under regnandet. Det var ingen lek. Försök ha koll på två ettåringar som drar åt varsitt håll bland en massa andra barn medans storesyrran samtidigt vill gå på toaletten.
I kväll somnar jag extra tungt med huvudet mot kudden (den hinner nog inte ens landa där utan först i tv-soffan).

Förstår inte Lars Winnerbäck

Lägger motvilligt in Lars Winnerbäck i Ipoden åt frugan. Lars Lagerbäck läser ur en pärm vore mer spännande.
Alltså jag tillhör tydligen en liten skara numera som inte förstår sig på Lars Winnerbäcks otroliga popularitet. Jag fattar det inte.
Frugan med väninna ska se honom live i helgen. Men han är ju så tråkig att både se och lyssna på.
Okej, respekt för massan (och min fru). Lite kul dock att jag som på jobbet gått under epitetet "folkets man på Spektra" inte riktigt passar in på allt det folkliga.

Ett evigt torkande

Nu är jag pappaledig. Min fru jobbar.

Att ta hand om de här barnen, som denna första regniga hela dagen inomhus dag, tror jag inte blir några problem. Fanny och Ida är för snälla för det.

Däremot märker jag redan efter första dagen vad enerverande det är att plocka fram och hitta på rätter till måltiderna. För att inte tala om efterarbetet. Plocka undan, diska och torka (det är här jag drömmer om att en dag blåsa på med högtryckstvätten i köket som en motsvarande galen Michael Douglas i "Falling down").
För när man gjort snyggt i köket ska det två timmar senare slabbas och kladdas igen för att återigen se mig muttrandes plocka upp mat från golvet och torka de ingrodda matstolarna.
Men jag satte ribban högt första dagen (som Emma Green i går) eftersom jag kände mig i superform inför barnledigheten och bakade dill- och västerbottensbröd till lunch. Det gillades av barnen.
Hoppas de nöjer sig med blodpudding (ej hembakad) i morgon.

Souligt bröllop

Visst är de vackra. Min vän och arbetskamrat Therese Nyberg, förlåt fru Lindström, fick sin Daniel Lindström på Noors slott i Knivsta i går.
Ett bröllop i soulens och kärlekens tecken. Mycket fint.
Lika vackert gick det att lämna Ida och Fanny hemma för första gången utan oss. Mormor skötte det galant men hon prisade storesyrran Elsa som var exemplarisk som hjälpreda. Man blir så stolt över barnen.