Har aldrig sprungit längre. Sprang mitt livs första tvåmilare i dag. Utan stopp. På min lediga dag. Sjukt.
Men jag fick kämpa. Gav mig sjutton på att klara av det.
Som slitigast var det runt 15 kilometer. Hjärta och lunga var med men benen blev så tunga och stela. Snitthastigheten på under fem minuter kilometern sjönk då snabbt.
Men tiden var inte det primära. Mest handlade det om att se om pallade de tjugo. Kanske att jag ställer upp på ett halvmaratonlopp i sommar.
Men aldrig. Aldrig en mara på 42. Aldrig.
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se
