Biljettbeställning via Axs är inte det smidigaste. Ett tag jublade jag över fyra köpta biljetter men i sista klicket för bekräftelse av köp fastnade euforin i halsen. "Vänta ett ögonblick" meddelande över skärmen lika länge som mina kvälls powernaps.
Sedan var det bara att börja om. Då gällde bara "skilda platser" men inget napp. Sedan bara enstaka biljetter.
Och väl en biljett per kväll så dröjde mejlbiljetterna timmar innan de kom. Snacka om frustrerande.
För vid det här laget var jag desperat. Och lusten att se U2 växt till något monumentalt. Ett måste. Samma pirr som på 90-talet när husgudarna spelar i stan.
Ett tag hoppas jag i min frustration på att U2 hade kuppat in påtvingade konsertbiljetter i min iPhone likt deras senaste platta.
Nu har jag en biljett åt mig och en kompis. Men inte samma kväll. Dilemmat nu är vilken av kvällarna ska jag gå.
Att gilla U2 börjar likna lidelsen för att hålla på Hammarby, Leksand eller Tottenham. En bergochdalbana. Men mest ångest.
- Posted using BlogPress from my iPad
