Anade solsken över "Solsidan"

"Solsidan" blev både årets humorprogram och årets program på Kristallengalan i går kväll (jag såg på fotboll).
Vill slå mig lite för bröstet, eller låt oss ta ner det lite att jag hade fingret i luften och kände vindarna (isande vinter) då i slutet av januari att "Solsidan" allt skulle bli något.
Ska dock erkänna att jag trodde att det mest skulle bli en hit för målgruppen. Småbarnsföräldrar som känner igen sig. Men den slog brett och dvd:n finns på bensinmackarna och var mans tv-hylla.
Solsken och näsan i vädret hela dagen i dag då.

Dagishistoria

Då är tredje dagen på dagis avklarad. Galant. Inskolningen fortsätter på måndag. På tisdag är det allvar - då lämnar vi Ida och Fanny på riktigt.
Hittills är det en ren framgångssaga. Jag bara undrar när det slår tillbaka på oss.

Imponerad på dagis

En heldag på dagis. Det är puh.
Inte för att det gick dåligt. Absolut inte. Ida och Fanny har skolat in sig rejält i dag tillsammans med mig. De till och med somnade på dagis och susade i över en timme i raddan av andra barn.
Men det är ett kämpigt och imponerande jobb att vara barnskötare. Beundrar speciellt dem som efter jobbet ska hem och ta hand om sina egna barn. Typ som jag gjort nu.
Det är kul och inspirerande att se deras arbete på nära håll.
Jag kan känna lite mindervärdeskomplex över vad lite pedagogiska lekar jag leker med mina barn. Det är mer av barnövervakning.
Och när man väl försöker leka förståndigt hemma är man disträ med annat som disk, tvätt, plocka undan, Elsa, post, blogga, motionera, tidningar, tv, damma, laga, byta, hämta, vädra, vika ihop...
Pedagogerna på dagis är fantastiska på att fånga och tillgodose barns stimulansbehov. Jag ser och lär och avslutar härmed detta inlägga för att leka med barnen.

Irritation ger radionerv

Det ska finnas en kittlande nerv mellan programledarna i radio. Då är det som bäst.
Som den mellan Pär Fontander och Anders Hildemar Ohlsson i P4 Radio Stockholm. Där Pär är den korrekt ordentliga medan Anders är virrpannan i programmet "Äntligen...". Man kan i undertonerna höra en viss irritation från den gamla legendariska programledaren för "Rockbox" i P3 (blev så besviken när den kända rösten från barndomen visade sig vara en gammal flintskallig gubbe, men vad hade jag förväntat mig när jag kollade foton på hemsidan), man får intrycket att han jobbar med Anders för att han bara måste. Nerven kan vara spelad men allra bäst om den verkligen finns där.
Tror att det fanns mycket av det som kittlade lyssnarna av "Morgonzoo" i Radio Rix med trion Roger Melin, Titti Schultz och Gert Fylking som i många år munhöggs i direktsändning.
Samma gäller samspelet mellan Martina Thun, Kodjo Akolor och Hanna Hellquist i "Morgonpasset" i P3. Hannas dryga kommentarer, Kodjos urflippade skämt som bemötts av ett "nämen... suck" eller ett asgarv. Här är Martina ankaret, den normala och lugna av dem.
För mig som lyssnare blir det mer spännande med motpolerna. En slags hatkärlek där man tar parti för den man tycker bäst. Men han/hon är egentligen klart tråkigast för det är personen som irriterar programledarkollegan och mig som är den drivande personen, färgklicken och charmen med att lyssna vidare.
Lite som att betala räkningar: det gör ont samtidigt som det är skönt...

Daggis en baggis

Första dagen var en mjukstart med bomullsvantar. En dryg timme med att bekanta sig med daghemmet, barnen och fröknarna.
Ida och Fanny lekte sig så trötta att båda höll på att somna sittandes i barnstolen under lunchen i hemmets trygga vrå.
I morgon är det heldag för dem och mig på dagis, inklusive lunch och sovstund. Det känns mer på riktigt.