Blev glatt underhållen av filmstjärnan Peter Stormare berättelser om karriärens början i gårdagens "Stjärnorna på slottet". Så naiv han var den unga killen från Arbrå i Hälsingland när han kom till Stockholm och sökte till scenskolan.
En underbar historia som påminde mig om mitt första kontaktförsök i storstaden. Jag flyttade till Hammarbyhöjden 1999 från Dalarna. Gick ner till min lokala handlare för att handla mjölk. Stirrrade turken som drev affären i ögonen, räckte fram handen och sa:
- Hej! Jag har precis flyttat in härintill och tänkte bara presentera mig. Marko heter jag och jag kommer säkert att handla mycket här...
- Jaha, sa turken förvånat. Sträckte fram en slapp torsk till hand och räknade sedan ihop mina varor. Inget mer kom ur hans mun.
Antingen fick jag en dos av den svala storstadsmentaliteten. Eller så förstod han inte mitt dalmål? Eller så saknade han kunskaper i bra kundrelationer? Eller så hade han bara en dålig dag? Eller så trodde han att jag var ett psykfall?
