Att sova på dagen har tidigare aldrig varit något för mig. Dygnsrytmen stannar upp och det känns som kaos i kroppen.
Men att sova med Elsa är något annat. Det är skönt och känns helt naturligt och fridfullt. Har precis vaknat upp från en sådan visserligen välbehövlig efter gårdagens Guldbaggegala men det hade ändå varit helt okej. För det är något magiskt med att sova bredvid sitt barn. Vackert och andaktigt. Ett slags blodsband på delad sömn.
