Har precis sett klart en långfilm inspelad med mobiltelefon. "En enastående studie i mänsklig förnedring" är trots anslaget (över en timme skakig, suddig och luddig film) sevärd.
Man glömmer bort den tekniska kvalitén när filmaren Patrik Eriksson totalt utlämnande skildrar en tung period i hans liv. Han är en labil trettioplussare som nyss separerat från sin tjej och som ältar och våndas och vrider och vänder på sig själv och sina kärleksförhållanden.
Man får se hans självmordsbenägna sidor såväl som hans barnsligt förälskade ögonblick. Hela tiden i ett nära resonemang med polarna, någon ute på krogen eller sig själv och kameran. Ett slags dramadokumentär som ändå känns äkta och naket. Han både onanerar och har sex inför kameran.
Men mest är det ett kul grepp. Att med mobilen göra en hel film... och det håller.
