Störtkruka på. I dag gjorde jag comeback i pisten. Sist jag åkte nedför var för säg... sju... tio år sedan.
Mest för min äldsta dotters skull men också en egen lite egokick.
Min sjuåring for efter tre timmar i pisten fram som Stenmark. Herregud hon gjorde ju debut på slalomskidor. Snacka om eskalerande inlärning.
En själv for med respekt nedför backarna. Tur att alla bär hjälm numera. Tur att det ingick i hyran.
Men vilka timglas ankfötter man åker på nu. Annat var det på min tid, som ändå mycket duktig åkare i Smedjebacken, med långa stickor under fötterna.
Nu hugger det i varje sväng. För hasade man lite.
Men tekniken fanns där. Har ju ändå stått på längdskidor de senaste sju åren.
Sedan var det perfekta förhållanden i Kungsberget utanför Sandviken. Solen sken, pisterna var perfekta och lagom med folk.
Det är ett aprilskämt om inte fler tar chansen i morgon. Så underbart i backen.
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se
#blogg100
