Bästa kvällen. Bäst var de coola katterna Lill Lindfors, Titiyo och Agnes. Vilka tolkningar.
Men den svarta rockkatten Titiyo hittade den bredbenta musiken bäst. Vilket sväng. En riktig rockbitch kom fram i "Sister surround".
Äntligen. För Titiyo är den jag hade förväntat mig mest av inför säsongen. Istället fastnade hon i svår, smal elektronica, vilket blev för invecklat. Onödigt svårt.
Om jag nu ska fortsätta summera, duetterna återstår visserligen men de brukar sällan bli spännande, Ulf Dageby hade jag inga förväntningar på. Inte mer än att han kändes för gammal för gänget. Och blev grå och blek. Dock med en spännande humoristisk persona.
Lill kändes lite överspelat i vissa nummer. Men vilken säker pipa hon besitter.
Ken och Ebbot har varit galnast och oberäkneligast. Ken för sina totalt omgjorda versioner. Vad blev det kvar av Nationalteaterns "Barn" till exempel mer än titeln? Ebbot för säsongens galnaste och tokroligaste version när han gick bärsärk på Kens "Allanballan". Har aldrig skrattat så.
Bo har gjort fina engagerade tolkningar. Men hans röst landar inte riktigt i mitt hjärta. Tyvärr.
Årets stjärna. Årets vackraste. Årets röst. Agnes är Så mycket bättre. Hennes röstomfång är så gigantisk. Levererar i varje tolkning. Dominerar hitlistorna. Korar henne till segrare.
Ställning, tillika slutställning: Agnes 3, Ken 2, Ebbott 1, Titiyo 1.
- Posted using BlogPress from my iPad
