Tidningarna går mot sin död. Allvarligt. Varje vecka läser man i facktidningen Journalisten om varsel, ihopslagningar och nedläggningar.
Ingen munter tidning om dyster tidningsutveckling. Man kan läsa om hur DN omplacerar gamla trotjänare på att tagga nyhetsartiklar. Om hur min gamla arbetsplats och morgontidning Dala-Demokraten i Falun numera är uppäten och inhyst i Dalarnas Tidningars lokaler. Chefredaktören Göran Greider fortsätter dock basunera ut röda ledare drunknades i ett blått mediahav.
Frågan är bara hur tidningarna överlag tacklar framtiden. De nya generationerna har allt i sin telefon - varför då köpa museiföremål som dammiga papperstidningar?
Tidningsläsare kommer alltid finnas kvar. Men i hur stor utsträckning? Och vad kommer vi att se för innehåll i tidningarna som blir kvar?
Min nuvarande arbetsplats, kanske bäst att skriva så, TT Nyhetsbyrån påverkas så klart av den rasande tidningsdöden.
Men inte i den grad som en av våra ägare vill göra gällande. TT går fortfarande med vinst men tuffare tider väntar bakom hörnet.
Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, domedagsförklarar TT-gruppen på sin blogg i dag.
Vet inte riktigt vems ärenden Mattson går? Vad vill han med sitt uttalande?
TT har en historia av att alltid klara sig. Vår bransch är alltid i ständig utveckling och omgörning även om vi nu ser ut att tackla en stor avveckling.
Nånstans flyttar väl publiken - må så vara telefonen eller surfplattan - och dit förflyttar vi oss också.
Jag är inte orolig. Bara ledsen för våra journalistkollegor ute i landet, deras oro och arbetsbrist.
Och en trist utveckling om en av mina viktigaste morgonrutiner försvinner - en god macka, flingor och en tidning med senaste nytt... Inte vill jag kladda ner paddan? Eller får jag lära om?
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se
