För första gången på mycket länge är det motigt att ta sig till jobbet på morgon. Drivkraften har liksom kuggat ur.
Anledningen är det här. Det ska skäras ner på TT:s videoredaktion.
Det är inget roligt besked.
Och sedan att tvingas jobba vidare som om ingenting har hänt. Jag tappar i alla fall motivation och kämpar för att hitta inspiration. Lusten är borta.
Sedan jag blev familjefar är tryggheten rätt primär. Och när den rubbas svajar mycket av ens grundpelare här i livet.
Ovissheten är värst. Alla frågor. Vad händer sedan? Vad blir det för ny inriktning? Var ska vi jobba?
