Jag är inte mycket till man. Inte om man tänker sig den händige karlakarl. Den gamla machomannen. Eller Don Draper som kan ta av sig kavajen och byta ett läckande rör.
En liten törn i ens manlighet.
Visst försöker jag upprätthålla viss manlig händighet genom att byta däck, klippa gräs och häck (som på bilden ovan i dag).
Men om vi skulle tapetsera. Eller byta tändstift. Eller spika en altan.
Då börjar jag googla på hjälp.
Vad är då manlighet? Praktiskt händig? Bra potens? Välavlönat jobb? Attraktiv partner? Vältränad kropp? Attraktivt yttre? Sportkille? Ha tekniska prylar? Häftig bil?
Vad tycker du?
Ska jag ha dåligt självförtroende? Nä. Ska jag ens bry mig? Nja. Jag skrattar mest medvetet åt det. Skäms inte. Bara konstaterar.
Ibland, men inte ofta numera i moderna världen, förväntas att vi män ska klara av vissa "manliga" saker.
Och visst känner jag viss manlig pondus när jag trycker i gång häcksaxen eller som i dag snickrar ett litet loft i lekstugan åt barnen. Den slår jag mig ordentlig på bröstet för som en upphetsad gorilla.
Visst blev det snyggt.
Men är jag mer man för det?
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se
