Jag har varit pappaledig i tre månader. Nu är det bara en vecka kvar. Och jag känner mig smått uppjagad mot det som kommer, ska jobba heltid i höst, och att hinna med så mycket som möjligt sista veckan.
För här finns planer om att tvätta och olja in trädäcket, tvätta bilen, måla lekstugan, tapetsera fondvägg, fika med kompisar, skriva motion till kommunen om att stänga av gatan, läsa ut "Aldrig fucka upp", åka wakeboard, hämta post på jobbet, spela tennis, gå på Armémuseet, åka inlines, bjuda kompis på middag, köpa födelsedagspresent till frugan, sälja skivor, plocka bär, jogga, klippa sig, gå på derby, ta Elsa på Historiska museet och bio.
Puh. Det är jobbigt att vara ledig...