Hon tar upp mina färska pastakuddar och frågar:
- Vad gör du av dom här egentligen mer än bara kokar dom?
- Jag gör en en ostsås till för det blir lite torrt annars, svarar jag.
- Färdig ostsås eller pulver?
- Nej, jag gör den själv. Inget slår hemlagat.
- Okej, säger hon och fortsätter scanna in mina varor. Sedan stannar hon till igen när hon ser att jag köpt taco-grejer.
- Såg du att vi har tomater jättebilligt i dag. Och även paprika.
- Jo, tack. Men jag har redan hemma.
Alltså inget slår den här för mig okända snabbköpskassörskan på Coop i Stuvsta. Hon förhöjer ens handlande. Tänk om alla kassörskor vore lika glada, entusiastiska och öppna som den här invandrarkvinnan.
Direkt efter att hon avhandlat mig tar hon emot nästa kund. En två-årig flicka lyfts över bandet och får scanna in mammas varor i kassan i kassörskans snälla famn.
Man blir glad av sånt här. För resten flickan hette Elsa - bara en sån sak.
