Mitt första halloween var jag svensk. Glad svensk i USA.
Jag visste inte riktigt vad det där med halloween innebar mer än att klä ut sig. Jag var au pair i Washington DC och tänkte att om vi skulle på maskeradfest på halloween så kan jag klä ut mig till svensk. Duh!
Jag målade ansiktet i gult och blått, hade Sverige-keps, tröja och shorts på mig. Såg ut som en svensk supporter på fotbollslandskamp. Men det här var ju som sagt halloween 1992.
Ingen sade dock något under kvällen. Inte mer än uppskattande saker. Desto mer sades säkert bakom ryggen på den tokiga svensken.
Ute på stan i partystadsdelen Georgetown sprang jag på en massa andra glada svenskar som glatt oförstående hälsade på svensken.
Skrämmande tanke. Men roligt minne. Att vara utklädd till svenskt monster.
