Här är då efter några dagars funderande och tips av er listan över tidernas bästa albumspår, eller listan över låtarna som förtjänade att bli stora hits men som aldrig blev det av olika anledningar.
En högst personlig lista. Inte vetenskaplig. Inte fulländad. Med reservation för ändringar och faktafel. Och därmed får ni gärna komma med era egna listor eller förslag på låtar som aldrig fick chansen.
De presenteras nu utan någon som helst rangordning.
Vassego!
Bästa albumspår - eller låtarna som inte blev hits men som förtjänar det
Antidote - The Hives
Det finns inget motgift när Fagerstabandet svänger med riffen. Den här underbar. Det här är ett lite bortglömt sista spår på "Tyrannosaurus Hives"-plattan från 2004 som säkert fått större uppmärksamhet om den legat bättre till. Som singel till exempel.
Love kills - Robyn
Hjärta och smärta och ensam på dansgolvet. Robyn är dansbarhetens gudinna. Ett spår från "Body talk" som skulle talat för sig även som singel.
10 minuter (för mig själv) - Kent
Kent klarar ju av att fylla ett album med kvalité rakt igenom. Numera skulle jag vill säga. Det var kanske inte fallet på albumet "Verkligen" från 1996. Men "10 minuter" som hit får jag behålla för mig själv.
Stairway to heaven - Led Zeppelin
Led Zeppelin gick sin egen väg och släppte enligt uppgifter på nätet inte singlar, några i Staterna visserligen, men inte i övrigt för man ville premiera albumförsäljningen och konsertbesöken. Med deras låtskatt skulle de kunna fylla hela listan men om jag ska välja en, som dessutom ofta hamnar i topp på tidernas bästa låt när det ordnas stora omröstningar, så blir det "Stairway to heaven". Mammutgrym låt.
Gone - U2
The Edge skrikande gitarrer i perfekt samklang med Bonos vemod. Spår hämtat från plattan "Pop" från 1997.
Things will never be the same - Roxette
En låt som verkligen drunknade i hitfabrikens löpande band. Det här vemodiga mästerstycket skulle ha blivit en hit om det varit första singel på en skiva som "The Tourist". Nu faller den i glömska. Men inte riktigt. Roxette brukar sätta upp en akustisk version av låten på sina turnéer så den får den respekt den förtjänar.
My city of ruins - Bruce Springsteen
Tornen reser sig likt ståpälsen när The Boss ropar ut "Rise up" med tyngd och visst hopp i den gospeldoftande "My city of ruins". En stark låt om New York efter 11 september. Hitvarning.
2 steg från paradise - Håkan Hellström
Hans senaste platta var grym. Titelspåret ett av de svängigaste och mest ihågkommen för sättet han sjunger den på, han liksom ändrar tonen på sin röst och visar röstkritikerna att det finns variation på eländet.
Poets and idiots - Atlas
Stockholmsduons bästa låt från debutplattan "Empires of stuff" släpptes aldrig som singel. Obegripligt som ni förstår av resonemanget på denna lista. Men här verkligen så. Ludvig Andersson (Abba-Bennys son) har kanske fler hits i blodet.
Holier than thou - Metallicas
Här är jag lite osäker. Tror att låten var tänkt som första singel från deras mästerverk kallat "Black album" från 1991. I stället valde man "Enter Sandmen" som blev en världshit. Och "Holier" blev däremot sidsteppad totalt av andra låtar från plattan och släpptes, mig veterligen, aldrig som singel.
