Jag var utarbetad. Huvudvärk. Efter en vecka med morgonpass och dessutom helgpasset. Men satan vilken Bruce-tablett jag fick i mig i går.
Han fick mig att glömma vardagen, tröttheten och Eurovision. Sådan effekt har Bossen.
I dag jobbar jag järnet på TT. Gnolar på den ena Springsteenlåten efter den andra. Det var en makalös afton på Friends.
Att ha en sådan sprudlande energi i den åldern i drygt tre timmar. Imponerande. Och den närkontakten med fansen. Alla känner sig delaktiga.
Överraskningen blev hela "Born in the USA"-plattan. Det lät så bra. Inte alltid dock. bandet brottades med lite musikaliskt trubbel i "Downbound train" som fick även ett lomhört och otränat musiköra som mig att reagera. Och det hände vid några fler tillfällen under kvällen. Om det var ljudmix eller musikerna själva som strulade spelar ingen roll för det var petiteser i sammanhanget.
Höjdpunkterna var så många. Et strålande "I'm on fire", se bilden ovan, som fick publiken att tända på sina smarta telefoner. Tror många drog ur batteriet under konserten.
"Tenth avenue freeze out", Detroit-medley, "Raise your hands", "My hometown", "Bobby Jean"... För att nämna några. Jädrans vilken låtkavalkad det blev. Total eufori.
Hade en lång stund en stolsgranne som bestod av ett rep på golvet. Hoppades ett tag att det skulle vara en del av Bruce överraskning under kvällen. Reptricket?
Men så blev det inte. Så vitt jag förstår ligger den kvar där än.
- bloggar med min supersmarta iPhone
- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se
