2-0. Vilka sköna siffror. Hammarby segrade i gårdagens underhållande derby på Råsunda. Jag var där som synes.
Mannen för dagen var sydamerikanen Sebastian Eguren som gjorde båda målen.
Det var bra tryck på Södra läktaren. Tyvärr var det inte bara Eguren som smällde av rökare. Det bolmades friskt på läktaren. Trots att det råder rökförbud. Jag fattar inte hur respektlöst folk röker när vi sitter står packade som sillar och måste dra i oss deras avgaser. Dessutom fanns det en hel del barn som stod och viftade undan cigarettrök.
Men öl och en cigg verkar vara en oundviklig kombination för somliga.
Det är inte mycket vett som finns samlat på en fotbollsläktare. Fotbollsfans verkar också så otroligt enögda. De ser bara till sitt lag och kan inte bedöma en situation objektivt. Helt färgade ska det bara blåsas till sitt eget lags fördel. Det här gäller alla klubbars fans, inte bara Bajen.
Det irriterar mig.
Att skrika "hata" övergår också mitt kloka förstånd. Eller att kalla laget från Solna för "tattare". Eller skrika ramsor om att någon "suger kuk".
Jag gillar när det är passningar från läktaren med glimten i ögat. Jag minns faktiskt den tiden då AIK hängde ut ett gigantiskt spöke på Norra med "derbyspöket" tryckt över bröstet. En snygg passning till tiden då Hammarby hade svårt att vinna på Råsunda. Såna tilltag får även en motståndare att le.
Mera sånt.
Det känns ärligare och humanare.