Barnen har ua!!!!!

ua. Tog en stund innan jag fattade brevets innehåll adresserat till barnens vårdnadshavare.
Shit ua! Har de drabbats av ua? Gulp! Är det en stor krypande larv i örat? En ua-parasit?
Har du inte hört talas om ua? Vad är du för förälder?
Nu antar jag med all rätt att det syftar på en förkortning för "utan anmärkning". Men ska alla fatta det?
Tänk en stackars invandrare med språkförbistring som meddelas detta brevledes. Va fasiken är ua?
Och är det för mycket begärt att orka skriva ut "utan anmärkning"?
Annars har jag inget mer att anmärka på skolsköterskan besked från hörselkontrollen. Men hon får inget "ua" av mig i alla fall.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Två blir sju

I dag är mina småttingar sjuåringar. Tiden flyger.
Min present: att följa med dem på skolan en heldag. Så häftigt.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Kungliga presenter

Det här är min present till kungen. Jag och grafiker Ingela gick all over the place med denna enkät.
Där bland annat Måns Zelmerlöw ger bort Petra Mede till Carl XVI Gustav. Men stjärnan i inslaget är den sjuårige pojken Junior från Mölndal. Jag sprang på honom och hans släktingar utanför slottet. De berättade att hans far blivit förlamad efter en olycka och inte kunde ta hand om honom längre.
De trodde att pappan skulle bli väldigt stolt att se sin son på egna ben i inslaget. Och lillgrabben levererade. Han vill ge knugen en leksak. Kolla inslaget. Så gulligt.
Kommer gå bra för pojken.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Sådan far sådan dotter

Jag och Elsa bytte ansikten i dag. Så himla läskigt. Men roligt. Vi skrattar så tårarna sprutar.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Musiken ljuder efter idoltystnad

Spelar Prince för familjen. Hela dagarna.
Liksom tidigare för David Bowie.
Det blir en minnesstund för att hedra dem. Musiken lever för evigt när barndomsidolerna lämnar en.
Vore man en musiker skulle man sjunga en sång. Likt Bruce Springsteen i natt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Snökalaset

Vilket kalasväder! I dag ska mina sjuåringar firas av sina kompisar.
Vi får se snön som konfetti.

- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Hjärtat söver mig

Jag har blivit med snuttefilt. Eller gosedjur. Eller en förbaskat skön kudde.
Har nämligen fått Fannys hjärtkudde. Och den fungerar perfekt för mig.
Jag lägger annars min arm över ögonen eller öronen när jag ska komma till ro. Det blir gärna obekvämt, kliigt eller svettigt.
Nu slänger jag hjärtat över huvudet eller någon av dess armar över ögonen och den ger mig ett pulserande lugn.
Ett stort hjärta kommer man långt med.



- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Uppväxt med Svartenbrandt

Svartenbrandt. Apropå honom. Han har alltid varit en del av min uppväxt. Den där hysch-hysch-mannen.
För i den lilla bruksorten Smedjebacken där jag växte upp hade Lars-Inge lämnat två barn som togs om hand av en ensamstående mamma. Barnen var jämnåriga med mig, en pojke och en flicka. Jag var ibland där i tidig skolåldern och lekte med pojken i deras lägenhet i Hökarängen (jo det hette så men bostadsområdet i Morgårdshammar är rivet sedan länge). Men jag minns aldrig att jag såg en fadersgestalt där, och tur var väl det. Svartenbrandt var sedan länge en ökänd tung brottsling i Sverige.
Så ni kan ju ana hur mycket det snackades bakom ryggen på barnen. Stackarna. Kan inte ha varit lätt.
Jag konfronterade aldrig dem om Svartenbrandt, vare sig som barn eller vuxen. Det var tabubelagt. De tog dessutom avstånd från honom.
Nu vet jag att det gått bra för dem. Han blev duktig hockeyspelare. Spelade i a-laget i flera lag i Bergslagen. Och såvitt jag vet lever de båda vanligt Svensson-liv i Dalarna.
Men snacket och ryktena kan vara förödande i små samhällen på landet. Glad över att det gick bra. Har sett synthare råka illa ut av mobben för att de inte var hårdrockare. Sett jämnåriga bli utslagna. Sett jantelagens samlade styrka.
Det hårda livet. Ibland går det bra ibland går det Svartenbrandt.

Roligt Gräv

En omtumlande grävhelg är över. Som att gå i skolan igen när grävande journalister ordnar seminarium. Så mycket att ta in. Så mycket att ta med sig.
Jag kommer särskilt minnas oron och kontroversen kring konstnären Lars Vilks medverkan, Edward Snowden live från Ryssland och flera givande föreläsningar.
Som karismatiska Katarina Gunnarsson på Sveriges radio.
Hon gav levande tips hur man möter folk och får dem att berätta. Och dramaturgin i ett möte.
Särskilt betonade hon "ta mig dit"-berättandet. Att få personen berätta med egna ord om en händelse.

Att komma från byråfabriken och höra Mattias Göransson på magasinet på Filter berätta om den långa reportagets upplägg var fascinerande.
Långa berättelser är nyhetsjournalistikens motsats för här ska nyheten komma sist.
Processen eller resan dit är berättelsen.
Han lade upp tre berättelseformer:
Den händelsedrivna, kronologiska storyn är klassikern och den minst utmanande dramaturgi.
Persondriven story vinklas på en person som ställs inför en utmaning eller problem. Som David mot Goliat-upplägget.
Skribentdriven resa. Driv en fråga eller tes.

Viralgranskarna var bra. Hur man kollar upp en bild eller video för att se hur och var den kommer ifrån.

Lika givande när de nominerade berättar om sina grävjobb och höra hur de arbetat. Särskilt kul när Radio Dalarnas avslöjande om turerna kring skid-VM också vann pris. Kul att prata med ens forna DD-kollega Hans-Olof Sundin som nu bossar på radion.



Kvällen avslutades med Guldspadegalan. I år fick vi skumpa då Ola Westerberg på TT hedersprisades för ett grävjobb gjort i samarbete med SVT.
Lite roligt då Ola var på toa när priset utannonserades. Han sprang upp på scenen.
Gräv är en ankdamm. Här träffar man tidigare arbetskamrater, vikarier och kollegor. Väldigt roligt. Alltid tacksamt då man har något gemensamt som journalistik att prata om.
Extra kul att träffa Ulrik Pettersson och Lotta Olin Persson med flera. Och att umgås mer fritt med mina arbetskamrater.



Edward Snowden höll en väl förberedd föreläsning. Roligare blev det när publiken fick ställa frågor.


Lars Vilks var fredagskvällens hemliga gäst. Anklagades gång på gång av Åsa Linderborg för mumla. Att inte ha någon ståndpunkt. Allt han säger om sina verk är "att det är konst" och därmed svär han sig fri från allt ansvar.
Synd att Late night show stördes av dålig teknik och ljud.


Journalistikens senaste rockstjärna. Isländske murveln Johannes Kristjansson fick sin president på fall i "Uppdrag granskning". Han ägde scenen och blev ständigt uppvaktad på seminariet.
Ångrar att jag inte tog en selfie.



Gräv 2016 samlade alla på Svenska mässan med boende i Gothia. Så praktiskt. Så smidigt.
Här mitt hotellrum på 16:e våningen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Ola Westerberg TT får pris #gräv16

Gräver i grävandets konst

På väg till Gräv i Göteborg över helgen. Det är ett årligt seminarium för grävande journalister.
Mycket givande. Ger tips. Men också spännande möten kollegor mellan, gamla som nya.
Också "ett journalistiskt cocktailparty" som min chef på DD sade en gång på 90-talet då jag nekades anmälan till Gräv.
Visst är det också det. Konstigt annars när upprymda journalister träffas och alla har något gemensamt ämne att prata om. Och stöter man på gamla kända ansikten ler murveln större än när ett scoop landat.
Men först främst drivs jag av min nyfikenhet, viljan att hela tiden utvecklas, se och lära av kollegor. Jag bockar av de föreläsningar jag gillar och sitter där storögt och med utspärrade öron och bara tar in.
Senast Gräv jag deltog i var i Umeå för två år sedan. Det var riktigt skoj på alla plan. Men jag har minnen från ett i Stockholm och Växjö också.
Det enda jag kan sakna är mer utpräglade seminarier om bildjournalistik. I dagar då alla ska kunna allt och multijournalister som både kan skriva, filma, fota och klippa är hetast på arbetsmarknaden är det konstigt att det inte syns i programmet.
Hur görs bra webbtv? Hur lyfts bilden fram i journalistiken? Hur gräver man med kameran som främsta arbetsredskap? Hur klipper man med rätt dramaturgi? Vilken utrustning gäller? Hur gör du en bra livesändning? Hur får du ut det bästa av din ståuppa? Vilka bild- och filmtrender råder?
Se där. En önskelista till arrangören.


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se

Leksandsruset

Jag har tittat på detta klipp flera gånger i dag. Med dubbla lyckokänslor.
Dels för mitt kära Leksand, dels för klippet där livereportern inte får ett vettigt ord ur en lyckorusig Leksandssupporter.
Jag har fällt både glädjetårar och skrattårar under dagen till detta videoklipp.
Så roligt. På alla plan.
Välkommen tillbaka till SHL Leksand!


- Posted using BlogPress from my iPhone

- Nyhetstips mejlas mig på marko.saavala@tt.se