Årets album 2016

Allt svårare ta till mig album. Men lyssnar jag så är jag väldigt kräsen. Svaga albumspår hoppas snabbt över. Här är de åtta skivor jag lyssnat mest på under 2016 (här en Spotify-länk):

1) Kristaller - Laleh
Att lyssna på album blir aldrig tråkigt med Laleh. Den glimrande variationen glänser dessutom av några av årets starkaste låtar som "Bara få va mig själv" och "Aldrig bli som förr". Svenska låtarna blir något personligare och varmare än de engelska som mest påvisar en briljant låtverkstad av internationellt snitt.

2) Då som nu för alltid - Kent
Vilket avskedsalbum. Varenda låt är ett farväl. Snyggt och tungt värdigt Sveriges största rockband. Efter 26 år vet legendarerna hur refrängerna ska sitta. Skönt att de inte behöver fräsa till om utanförskap utan nyktert och moget ser tillbaka på det med självdistans.
En avslutning på topp.

3) Starboy - The Weeknd
Daft Punk drar sin trollstav över produktionen och förvandlar den till ett magiskt vackert ljudlandskap. Michael Jackson-vibbar med modern pop för massorna med en förförisk röst som slickar örongodis.

4) ANTI - Rihanna
Popdrottningen går sin egen väg. Uppenbarligen hittar hon rätt i musikvärlden. Spretigt men som helhet ändå homogen platta. Långsamt ruff, generande sex- och drogalster, varvas med plötsligt vackra ballader. Mästerligt.

5) WALLS - Kings of Leon
Sågad platta av musikkritiker för att de blivit för sliskigt kommersiella. Men hey, vad är fel med det. Här får du medryckande melodier med tydliga riff. Säljande bra javisst men är det inte det det går ut på?

6) Hardwired... to self-destruct - Metallica
Bandet har hittat tillbaka. Bästa plattan sedan svarta plattan i början av 90-talet. Klart att här finns dalar och toppar på ett långt album men starka höjdare som "Halo on fire" och "Lords of summer" som gör att syret räcker på toppen av metallberget.

7) Docks - Amanda Bergman
Dalarnas vackraste röst att sätta på i bilen på vägarna hem mot friden. Synd att jag som förare i vår fiktiva Amason inte får blunda men jag gläds med mina passagerare i varm Fleetwood Mac-anda.

8) Lady Wood - Tove Lo
Tove värnar om albumkonceptet och gör temaplattor i en tidsera av snabba hits och korta karriärer. Hon gör popmusik med stor personlighet som håller längre än alla dagsländor tillsammans.

Bubblare: Du gamla du fria - Håkan Hellström,
Kvinnor och barn - Frida Hyvönen, A seat at the table - Solange


- Posted using BlogPress from my iPhone

Backen där det hände

Tog en tur i barndomsbacken i Risingsbo.
Minnena växer men backen minskar.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bossen växer med bristerna

Bossens bok finns bland många bokkritikers årslistor. Kan förstå det.
Det är verkligen bra skrivet. Han talar till oss som han ofta tuggar i mellansnack. Ömsom predikande, ömsom hjärtligt ärligt.
Jag hade nog ändå bilden av Bruce Springsteen som den bredbent stabila rockstjärnan. I stället avslöjas en stundom trevande och sökande rockstjärna. Osäker på sig själv, sin musik och sin plats i världen. Mest överraskar de numera kända depressionerna och psykologbesöken. Att han vacklat så psykiskt. Att han brottas med demoner. Och knaprar antidepressiva piller.
En ny boss träder fram. En mer mänsklig.
Bäst kommer hans poesi fram i epilogen. Han beskriver en tur med hojen. Friheten men också vilsenheten. Att vara "Born to run". Men sista meningen säger allt "Jag svänger av motorvägen och in på en mörk landsväg. Jag slår på helljuset, spanar efter hjortar på de platta åkrarna. Kusten är klar, jag vrider på gasen och hemmet rusar in i min famn".
Nästa år Nobelpris i litteratur kan gå till Bruce Springsteen. För vem trodde det om Bob Dylan.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Det hände 2016

Så här minns vi på TT Nyhetsbyrån inrikes- och utrikesåret 2016.
Och det kungliga händelseåret var extra kungligt med 70 årsfirandet.
Att göra krönikan är något vi suckar och stönar över varje år. Visst är det kul men så svårt med urvalet och hitta en röd tråd. Blir lätt översållat med "negativa" nyheter. Blir också väldigt mycket material att gå igenom. I år extra svårt tekniskt med ett undermåligt arkiv.
Men vi landar alltid. Och bra.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Action! Det rullar

Mellandagsrean gav mig en Gopro. En leksak.
I dag gick jag loss på den i skidbacken. Satte fast kameran på hjälmen. Klippte snabbt i medföljande appen Splice.
Så här blev det:

- Posted using BlogPress from my iPhone

Konstsnö räddar vinterkul

God skidjul!
Får hela familjen ut på konstspåren i Högbo. Vad gör man inte under en snöfattig vinter eller ett vasaloppsår.
Lite väl isiga spår. Men det glider fint. Fyra kilometer preparerade spår.
Pistmaskinen var trasig så en inlånad plöjde nytt mellan åkarna på förmiddagen. Gick bra det också.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Årets bästa låtar 2016

Tiden på året då jag leker nöjesreporter är här. Älskar göra listor. Så här är Årets bästa låtar 2016 (Spotify-länk):

1) Can't stop this feeling - Justin Timberlake
Han kommer med solsken i fickan på årets trallvänligaste, gladaste, svängigaste och medryckande låt. Glimrande.

2) Bara få va mig själv - Laleh
I marchtakt har den vandrat in i döttrarnas och min värld. Ta aldrig skit. Sjung ut bara. Var dig själv. Tidlösa budskap att dö för.

3) Ain't my fault - Zara Larsson
Låten där hon defilerar i mål som superstjärna. Zara Larsson har det. Låten är tung, egen och en världshit. Och så har hon så mycket mer. En tjej med skinn på näsan. Förebild för mina döttrar som kom med i bilden igen (vi lyssnar ju mycket tillsammans).

4) Lazarus - David Bowie
Gripande dödslåt. Som bara Bowie kan göra den. Farväl geniet.

5) Sound of silence - Dami Im
I mina öron årets Eurovisionvinnare. Det strålar så mycket kraft ur den lilla kroppen att man tappar andan. Powerballaden är hårresande bra.

6) Don't worry - Ace Wilder
I mina öron årets Melodifestivalvinnare. Briljant låt som blandar charleston med Michael Jackson.

7) One dance - Drake
Bara gunget värd en nykter dans. Tung i sin enkelhet.

8) Egoist - Kent
Årets stadiumlåt. När Kent vågar låta melodierna vara enkla blir de förödande effektfulla. Vi ska leva livet vidare utan er. Hej då Kent.

9) Starboy - Weeknd
Som men metropolsk färd genom elektriska tunnlar och broar i en vibrerande storstad tar Daft Punk med den snygga produktion denna låten till stjärnorna.

10) Fredag morgon - Frida Hyvönen
En plåga. En obekväm historia. Skulle egentligen inte platsa på denna lista om den inte framkallade så märkligt vidriga känslor. En reaktion som jag sällan eller aldrig fått på samma berörande sätt. Ta in texten, blunda och du börjar skruva på dig som vid ett alltför öppet familjetal. Håll ut i sju minuter.

11) Work - Rihanna
Jobbig jobbig jobbig tyckte jag först. Men jäsiken vad den arbetat sig in som ett av årets bästa prestationer.

12) Mitt team - Frej Larsson & Joy
Att Zlatan skulle ha sån input i musikvärlden. Bad Max Martin om en låt. Kom fram till denna tunga, grymma dänga rätt upp i krysset.

13) Suburbia - Kilian & Jo
Vill höra mer av Erik Rapp. Här sätter han tonerna till en killerlåt med en fanfar charmigt likt Guidettilåten.

14) Heathens - Twenty one pilots
Galen låt om galningar. Blir inte galet bättre än så här. Ett galet amerikanskt framtidshopp.

15) Black Car - Miriam Bryant
Som gjord för vår svarta bil. Oj vad den sjungits på vägarna.

16) Halo on fire - Metallica
Äntligen har de hittat tillbaka till elden. Rockbandet brinner numera även i balladerna.

17) Daddy lessons - Beyoncé & Dixie Chicks
Popdrottningen välte countrygalan. Nu introducerar hon countryn även för förtjusta döttrarna mina.

18) Louder - Katéa
Finsk artist som det borde höras högre om. Finsksvenskt samarbete. Bara en sådan sak.

19) My church - Maren Morris
Jorå, vi har mer countryådror i familjen. Här framtiden hopp åtminstone i min kyrka. Halleluja!

20) Ibland gråter jag bara för att tiden går - Marit Bergman
Sätter ord på småbarnstiden. Dalkullan får gärna fortsätta gråta ut på svenska.

Bubblare: Keep it simple - Tove Lo, Karma - Alma, Stayin' alive - Say Lou Lou, Alive - The Tremper Trap, Dancing on my own - Calum Scott, Åh Nej - Sara Yasmine, Final song - Mø, Ain't no saint - Peg Parnevik, Higher love - State of sound, Flickering lights - Amanda Bergman


- Posted using BlogPress from my iPhone

Borsta rent med svart

Det här med svart tandkräm alltså. Roligt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Klurigt snöläge

Hopplöst skidläge i Stockholm. Men konstsnön i Rudan i Haninge räddade åtminstone gårdagen.
Ren räls i snabba isiga spår visserligen. Bra kilometertider. Bra för självförtroendet. Mycket, eller bara, stakåkning på den kilometerlånga banan på ängen. Men det passar bra för Vasaloppet.
Nu väntas bara blidväder. Så dilemmat återstår. Jaga sopade banor närmare staden. Eller hoppas att konstsnön håller långt ut i förorten.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Julens godaste

En jultradition. Julens godaste julöl.
Måste köpas redan nu. Annars tar Oppigårds Winter Ale slut på bolaget.
Kanske att den också måste provsmakas innan jul.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Dystert men leende avslut med Kent

Visst känns det som kärleken består. Kent lämnar oss med ett kärleksfullt svårmod.
Såg avskedsturnén i går. Tog farväl. Av ett liv. Av en era. Av betydelsefulla rader. Av ett band. Till och med en bröllopslåt ("Kärleken väntar" sjöngs på min och frugans vigsel).
Kents avslut är storslagen. Visuellt i världsklass. Projiceringarna på de enorma backdropskärmarna är hjärtskärande vackra, otroligt snygga. Bandet måste ha plöjt halva plånboken i förproduktionen. Här rullar hästar, barn och tigrar och naturscenerier i harmoni till musiken. Om det inte vore för de obegripliga zombiegestalterna som envist stirrar oss i ögonen. En varm klassiker som "Musik non stop" förtas av de kalla smittade förpestade brudarna.
Klart att det klassiska Kentska svårmodet sväller över och mättar en efter ett tag.
Desto roligare är den överraskning bandet bjuder på mitt i konserten. En ny låt "bara repad fyra gånger" är i Kent sammanhang en riktigt catchy medryckande uptempopoplåt som Jocke Berg verkar gladeligen trivas i.
Han kärlekstal till var och en på scenen är rörande. Avskedet till bandet är så intimt så man undrar om det är mer än bandet det hålls dödsmässa för. Jocke Berg är väl inte dödssjuk?
Kanske är det bara ännu ett tilltag av Jockes brutala känslouttryck.
Hem går publiken, jag och min fru hand i hand i mörka vinterlandskap leende, nostalgiska med något tomma blickar. Man skulle kunna vädra zombies men det är bara ett band som dött - men musiken är evigt levande som ett soundtrack från ens liv.
Tack och farväl Kent.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Midnattsspurten

Det svajade lite efter ett starkt intro. Sedan spurtade den enormt.
Hyllade svensk-franska tv-serien "Midnattssol" är en rejäl åktur över toppar och dalar.
Botten är några störande detaljer, overkliga handlingar och vändningar, skruvade karaktärer och dramatik. Och tempot som gick ner rejält efter första avsnittet och som hämtade sig först till det näst sista.
För toppen var spurten. Här satt man som på nålar de två sista avsnitten medan snaran drogs åt kring hela storyn.
Fascinerade något så övernaturligt är scenerna över fjällen, gruvan och Kiruna. Om Något är så magiskt och överväldigande för mig som svensk så vad är den inte för en fransman.
"Midnattssol" är årets svenska tv-serie. Se den.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Så mycket lagom kärlek

Blaha blaha. Utfyllnad. Kräma ur det sista.

Mina känslor inför årets sista tolkningsavsnitt av "Så mycket bättre" där Ted Gärdestad hyllades. Men så kärleksfullt det blev. Skildringen av den unika relationen mellan bröderna Kenneth och Ted som gjorde all musik tillsammans var fin. Vilken karriär, vilket liv.

Så gulligt se farbrorn ryckas med i tolkningarna med en tår i ögonen.

Kärleken är finast av allt.

Mycket ballader blev det. Vackraste kärlekshyllningen gjorde Little Jinder i en änglalik "Helt nära dig".

För att summera årets säsong så blev det tyvärr den sämsta säsongen hittills. Få brottarhits. Få som glänste över det normala. Inget chockerande. Få andlösa tolkningar. Det var Så mycket lagom. Fin mellanmjölkssäsong.

Ungdomen segrade i ett jämnt coverfält.

Slutställningen i "Så mycket bättre": Little Jinder 3, Magnus Carlson 2, Tommy Nilsson 2, Danny Saucedo 1.

Plattor mot strömmen

Gillar Lady Gagas senaste. Liksom Kings of Leons nya.
Hopplöst ute.
Enligt musikkritiker som sågat båda plattorna i höst.
Men jag gillar Lady Gagas countryinfluenser på "Joanne". Helt rätt riktning att våga styra om. Förnya. Trotsa. Respekt för det.
Kings of Leon gör tvärtom. De förenklar, kör rakare på mot de kommersiella med tydliga melodier och skönt sväng på albumet "WALLS".
Men jag är inte ute efter att vara "rätt" eller "inne". Bara synd att plattorna missats av de som sägs kunna detta här.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sviker papperstidningen

Jag är en kålsupare. En svikare.
När jag klagar på nya generationer som inte läser tidningar och beklagar mig över tidningsdöden då borde jag tvätta min egen smutsiga buk.
Jag tänker inte längre ha DN som pappersprenumeration. En jobbförmån som försvinner snart. Har fått erbjudanden om att behålla den i olika varianter men den ska nu betalas ur egen ficka. Men jag tycker det är för dyrt. Flera tusen kronor för en årsprenumeration. Jag nobbar DN.
Snacka om lika god kålsupare. Ska aldrig mer klaga på tidningsdöden och de som inte har tidning.
Jag kommer dock fortsätta läsa Metro i pappersformatet på tunnelbanan. Köpa mer lösnummer än tidigare.
Men mycket går förlorat. Särskilt inledningen på dagen.
Jag som haft morgontidning till frukost sedan barnsben. Älskar bläddrandet, prasslet, doften och trycksvärtan till frukostmackan. Nu är den till ända.
Jag är en hycklare.
Men jag får istället en digital prenumeration på DN genom jobbet. Paddan till frukostbordet och stinkande kålsoppa.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hon gör mig så mycket bättre

Det här får mig att må bra. När Elsa sjunger "Feeling good" av Nina Simone inför en fullsatt salong i Huddinge.
Fattar inte var hon fått modet ifrån. Eller rösten.
Den är så mycket bättre.
Och jag är bara omåttligt stolt.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Så mycket Magnus Carlson

Det var som om han dånade från himlen om evig kärlek. Magnus Carlson vann Jill Johnsons dag med sin tolkning av "Kärleken är".
Överlägset bäst. Nu spurtar han. Vem avgör årets säsong när Ted Gärdestad tolkas i sista avsnittet? Vad tror ni?

Ställningen i "Så mycket bättre": Magnus Carlson 2, Little Jinder 2, Tommy Nilsson 2, Danny Saucedo 1.




- Posted using BlogPress from my iPhone