onsdag 29 mars 2017

Klok nog för det förflutna?

Har konstiga dagdrömmar i mitt morgonpasstöcken. Funderar på en tidsresa och hur jag skulle kunna vara den civilisation jag besöker till gagn. Säg att jag for tillbaka med en tidskapsel till 1750-talet. Skulle jag tomhänt (utan iphone) kunna föra utvecklingen vidare med mina kunskaper från framtiden?
Alltså bistå med idéer och innovationer för dåtiden som för oss i dag är självklara. Som en osthyvel? Eller ett armbandsur?
Skulle jag kunna förklara ström, bygga cyklar, maskiner bara på det jag vet nu som modern människa?
Funderar åt en kompis förmodar jag. En kompis som är osäker på sin egen händighet och därför dagdrömmer.
Vad tror ni? Skulle man kunna bli 1700-talets Einstein? Hyllad för mina uppfinningar och visioner? Eller kommer jag ses som en galenpanna då jag bevisligen inte kan förverkliga något av det man påstås ha i framtiden? Snacka går ju...
Någon som har en biljett till år 1715? Hur skulle det gå tror ni?


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 26 mars 2017

Pappalyftet





Ens främsta tillgång.




- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 14 mars 2017

När vattnet är som dödligast





När man är sjuk hinner man läsa. Och vad passar en bättre än läsning om hur allt kunde vara värre. En damm skulle kunna brista och svepa bort allt på några sekunder.
Så är scenariot i Mikael Niemis "Fallvatten" från 2012. En katastrofroman som utspelar sig i Norrland. Om hur en damm i Luleälven efter idogt regnande till slut rämnar och en grå vägg av enorma krafter sveper med sig allt i dess väg ner mot Luleå.
Boken går i ett rasande tempo redan från början då inte ens en trimmad Saab kan köra ifrån vattenmassorna.
Vi får möta några norrlänningar och deras traumatiska och desperata möte med älven som växt till proportioner som ingen vågat drömma om.
Katastrofen blir med Niemis penna ömsom poetiskt skriven ömsom kallt, krasst och dödligt konstaterande.
Tankar om hur man själv skulle hantera en monumental katastrof väcks och funderingar hur djurlikt överlevande en människa blir på både gott och ont, tyvärr mest av ondo då den förmodligen lockar fram våra mest elaka och fegaste sidor.
Med en katastrofroman vill nog jag bottna mer i detalj vad faktiskt en rämnande damm i Norrland skulle innebära. Mer fakta. Mer hur media skulle rapportera den.
Nu blir katastrofen mer en fin skildring om hur några människor hanterar den och en annalkande död. Fint så, visst. Men för mig skulle den bli än mer verklig och skräckinjagande med faktum.
Men det räcker långt nu under min hosta och förkylning att tacksamt notera att "allt kunde vara värre".
Det är en fascinerande läsning i actiontempo som borde filmatiseras den dag när katastrofgenren åter faller över oss.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hockeykultur på djupet




Småstadsskildringar ligger alltid nära mitt hjärta. Förmodligen igenkänningsfaktorn från ens egen uppväxt.
I Fredrik Backmans roman "Björnstad" definitivt. Här finns jantelagen, vi mot dem och framför allt ishockeyn. Sporten som kan förena alla, hela bygden, bakom laget.
I "Björnstad" följer vi några pojkar och flickors drömmar, deras föräldrar och allt som sammanfaller med hjärtat i tillvaron - ishockeyklubben. Men vad händer om någon traumatiskt skakar klubben. Ett brott. Håller man fortfarande ihop?
Backman vässar om pennan till en allvarligare roman, den första delen i en serie, och den är gripande, omtumlande och lämnar eftertanke. Den är bra även utan Backmans karaktäristiska humor.
Ett djup utan roliga toppar som "En man som heter Ove" hade.
Hockeyskildringarna är inget för gamla Buster-läsare. Men känslan för sporten och klubben i ens hjärta går att känna igen.
Och om du inte vet hur en puck låter mot ett plank lär du dig det bokstavligen från sida ett.


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 13 mars 2017

Fel låt var rätt




Fel låt vann. Säger många. Säger folket.
Men spelreglerna ska följas. Och mycket riktigt blev det den jämna final vi förutspådde och med internationella jurygrupperna som avgörande faktor.
Sedan kan man tycka att det är trist att folkets tredje val vinner Melodifestivalen.
Jag kan tycka att folket borde vara enhällig. Att den borde vara allsmäktig. Men då försvinner lite av tv-dramatiken med juryrösterna. För visst var det spännande i lördags.
Nano var bäst. Men Robin Bengtsson var också bra. Och det var fyra värdiga vinnare till. Så jämn var finalen.
Så fel låt vann inte.

PS: Slopa tolv låtar i finalen. Alldeles för mycket. Bättre med åtta eller tio.
PS2: Slopa Andra chansen. Slopa några deltävlingar. Ha två semifinaler i stället.
PS3: Om Loreen var för "arty" för mello så släpp loss mayhem nästa år. Typ som i Estland 2013. Whoah!


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 11 mars 2017

Nagelbitarnas final




Magkänslan. Ska man ta till den igen? Tror på Wiktoria men på dagens rep inför publik gick det ett sug i tarmarna när Robin Bengtsson äntrade scenen. Kanske har vi en vinnare där?

Men det står mellan dessa tre känns det som: Wiktoria, Robin Bengtsson och Nano.

Där nu Robin utmanar Wiktoria om vinsten. Men min magkänsla delar mellofamiljen som inte alls förstår mig nu. Döttrarna och deras mor tycker att Robin är billig parodi på Dressmannreklam, påklistrat och töntigt. Jag tycker han är cool, snygg och vill ha kostymen som kommer från... Brothers!?

Nano föll lite på repet. Känns som han inte får ut dess fulla potential. Scenen blir plötsligt för stor att fylla. Men låten är grym, startfältets bästa.

Vinner gör Wiktoria på folklighet, leendet, det oskyldigt sexiga och en stark röst. Hon ger allt. På gränsen till skrikigt och för mycket, men hey sing girl! Låten är direkt, omedelbar och sätter sig kanske bäst i de internationella jurygruppernas hjärtan. För risken är stor att de avgör hela tävlingen. Denna ovanligt rafflande och jämna tillställning med flera värdiga vinnare blir något att minnas.

Rafflande mellovecka

En sjuk vecka. Två familjemedlemmar har dragit med feber hela veckan. Och jag har kraxat så tårarna rinner.
Influensan är här.
Ett tag var min trettonde raka bevakning av finalen i Melodifestivalen i fara. Men nu gör vi en spurt.




Ser ut att bli sjukt jämnt. Trots att jag är ganska övertygad om att Wiktoria vinner.
Melodifestivalen gjorde en publikundersökning igår kväll på genrepet. Resultat speglar jämnheten.
DN:s analys är intressant. Bygger på nätaktivitet. Också jämn.
SVT har kommit fram till Jon Henrik Fjällgren. Han vinner deras nätundersökning.
Expressens Anders Nunstedt sätter ord på kvällens final "Det kan bli tokraffel".



- Posted using BlogPress from my iPhone


torsdag 9 mars 2017

Bästa utröstade mellolåtarna

Årets bästa utröstade låtar är en riktigt bra lista. Inga problem att lista fem bra bidrag. Skulle gärna ha bytt ut fem finallåtar mot dessa. Lätt.


1) Statements - Loreen
För svår uppenbarligen för svennetittaren. Det förutspådde jag till deltävlingen i Skellefteå. Men trodde bergsäkert att folket skulle rösta henne vidare från Andra chansen. Men icke. Tävlingen bästa och djupaste låt slår fast att det finns en gräns för hur pretto man får vara. Synd för låten växer och kommer säkerligen leva kvar längst efter tävlingen.
2) Snurra min jord - Krista Siegfrids
Var så charmlös live. Men syntslingan blev så mycket tydligare i studioversionen. Nu roterar den på min Spotifylista.
3) Crucified - Bella & Filippa
Kors i taket. Trodde country av det här slaget skulle passa i mellokyrkan men istället är det countrypop a lá Wiktoria som får gälla i finalen.
4) Hearts align - Dismissed
Mer rock i mello. Det är alldeles för stor tyngd åt Spotifypop. Så synd att hbtq-rock inte gick hem i stugorna. Men det var kul så länge det varade. Kanske Ola Salo och Peter Kvint skulle skruvat lite mer på en vassare refräng?
5) När ingen ser - Axel Schylström
Svängig svensk modern retropop som gör en glad.




- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 5 mars 2017

Personbästa i spåren




Ett års satsning har burit frukt. Så skönt att slå personbästa på Vasaloppet med tre kvart. Gick under sju timmar som var målet. Med råge. Hamnade på 6:30!
Jag är helt euforisk. Alla känslor på en och samma gång.
Har haft kramp i triceps av alla muskler. I benen. Jag har fått slita med pannbenet. Bara fokat på tiden. Åkte hårt första tre milen. Vilket jag förmodligen fick betala för senare. Men det var också min taktik - ligga på plus för att kunna trappa ner senare. Och så blev det men mest på grund av att jag blev så trött. Verkligen trött.
Jag fick telefonrapporter av kompisen Johan som ska ha ett stort tack. Hans pushade hjälpte verkligen för jag var rejält sliten sista tre milen. I och med att jag visste att mitt personliga mål var rejält inom räckhåll kunde jag slå av på takten. Men vetskap om en bra tid gjorde jag matade på ännu mer. Men det tog. Väldigt hårt.
Känner mig mycket sliten. Men överlycklig mentalt.



- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 4 mars 2017

Krock på vägen




Hamnade i seriekrock på väg upp till Dalarna. Vi smackade in i en skåpbil efter en plötsligt inbromsning. Vi var sist i en krock med fem bilar involverade.
Vår bil blev ordentligt intryckt. Men smällen var ändå inte så kraftig. Ingen krockkudde utlöstes. Inga personskador. Vi mår bra. Vi känner inte av något. Men så klart lite omskakade.
Min första tanke var "hur tar vi oss till Mora nu då?".
Bilen längst fram var enligt uppgift en ovan vinterförare som fick snöstänk över sig från motsatt trafike och därmed bromsade in.
Vägen stängdes av i väntan på bärgning. Vår bil gick inte att köra. I Borlänge fick vi en hyrbil.
Nu sitter vi på bussen till Sälen. Redo för fäders spår - utan krockar.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Spårfakta

14 procent kvinnor i årets Vasalopp. I snitt tappar man tre kilo under ett lopp. Röd mössa i år.
Här är all fakta du behöver om årets lopp. Inga fake news.



- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 3 mars 2017

Ett lopp mot klockan

Hostar, snorar och fräser. Jag är frustrerad. Min familj har feber, hostar och en fick nackspärr.
Veckan inför Vasaloppet kunde varit mer inspirerande.
Sedan i måndags har jag ätit pasta varje dag. Fyllt på med kolhydratpulver. Känner mig överjäst. Tung i kroppen.
Sista veckan kunde ha varit bättre.
Har bara vilat nu. Knappt rört mig alls.
Hoppas jag orkar ut till spåren på söndag. Mentalt vill jag bara i väg.

onsdag 1 mars 2017

Väderroulette inför Vasaloppet

SVT:s "Aktuellt" presenterar i kväll två alternativ för vasaloppsvädret.
Ett bra. Ett mindre bra.
Men de tror mest på det bättre. Alltså några minusgrader och sol.
Håller stavarna nu för det!






- Posted using BlogPress from my iPhone