Tio kvar efter 40

Tio saker jag inte gjort än mitt i livet:

Ätit ostron

Spelat på konstgräs

Rest till Färöarna

Kitesurfat

Jobbat med tv

Skrivit en bok

Ställt fråga till Zlatan

Sett Lady Gaga

Sommarpratat

Tretton rätt på tipset



Hur ser din lista ut?

En liten musikplats

Folkets röst är tung i P4:s "Musikplats Stockholm". Hävdas det.
Men sanningen är tunn. Bara 42 personer röstade i dag på vilken ny låt som var bäst i Radio Stockholms fredagsunderhållning.
Jag ägnade min vilodag åt tung undersökande journalistik. Blev lite förvånad. Trodde siffrorna skulle vara större. Mycket större. Här har man verkligen chansen att göra en "Dr Alban" (köpte upp sina egna skivor för en listplacering). Bara att samla skivbolagets personal och vänner och rösta till sig lite pr. Om det nu är värt det?
Klart verkar nätaktivitet och radiolyssnande vara en svag kombo för P4.
Vet inte hur det sett ut tidigare fredagar?
Veckans bästa låt? Agnes nya singel "All I want is you". 19 röster. Hon fick även Josefine Sundströms röst som satt i panelen tillsammans med Bengt Palmers (som dock röstade på Sara Varga).
Om programledaren Fredrik Eliasson nämnde att hon bara fick 19 röster? Nä, det går inte i radio. "Agnes vann med 46 procent av rösterna" låter mycket bättre. Och tyngre.

Det kommer att gå bra för Agnes - ändå.

PS: Jo, jag röstade också på Agnes. En hit.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Radiomackan

Träffade gamla radiokollegan Stig Karlsson från Radion i Fyrkanten.
Vi var ett roligt gäng som var pionjärer på kommersiell lokalradio i Luleå på mitten av 90-talet. Mest känd av oss är "dansbandsprofessorn" Thomas Deutgen.
Stig var stationschef fram till dess att ägaren Ulf Reinhardt (tror jag han hette) sålde oss till franska nätverket NRJ. Vi sades upp. NRJ satte bara upp en slavsändare på ett berg och körde sitt rikstäckande nätverksdunkadunka över Norrbotten.
Stig äger numera Subway i Huddinge. Han ger mig extra goda mackor.
Han spelar inte NRJ i lokalen.


- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Hjul till max

Vår nya tvillingstroller har hela tolv hjul.
När vi flyger fram ser det ut som landningsstället på en superjumbo.



- bloggar med min supersmarta iPhone

- nyhetstips eller kommentarer mejlas till marko.saavala@tt.se

Palmefilm utan liv

Jag är inte särskilt politiskt intresserad. Hade inte något särskilt förhållande till Palme.
Förrän efter mordet 1986.
Då växte en bild fram av både politiken och personen Palme.
Den 11 september är det biopremiär för en ny film om den kontroversielle statsministern. En dokumentär som jag förstått klippts om några gånger för att den varit för snäll och sedan för hårt.
Med det i åtanke är det svårt att ge sig i kast med den.
Efter att ha sett filmen i dag ser jag den som en intressant uppdatering. Ett tidsdokument.
Om folkhemmet, framgångssagan Sverige, Tage Erlander, Vietnamupproret, Norrmalmstorgsdramat, militärjuntan, löntagarfonder och IB-affären.
Men något nytt "avslöjande" bjuder inte dokumentären på. Inte någon direkt nyhet. Därför faller den lite platt.
Men visst berör och fascinerar personen Palme. Rösten, blicken och den där lite överlägsna hållningen. Men också engagemanget mot rasism och orättvisor och viljan att kasta sig in i debatter. Det skildras bra av Kristina Lindström och Maud Nycander som står bakom Palmefilmen.
Den är ett fint minne. Hedersamt. Typisk SVT-dokumentärt. Saknar ett driv. Saknar något som rör om. Så som Palme kunde.