Länge sedan nu. Inte för att det råder någon brist. Möjligen tidsbrist att hinna med allt. Här är mina tio favoritplattor just nu.
1) Tigerdrottningen/Kent
Jag är den som finner Kent i samtiden.
Jag är som tycker Kent fortfarande är relevant.
Jag köper deras skiva fysiskt av gammal hävd.
Jag kan tycka att någon annan än Kent ska regera.
Jag sväljer ändå allt med Sveriges största band.
2) Thou shall not be a pussy EP/Ida Redig
Göteborgsbruden har lämnat den väna singer/songwriterstilen för redig attitydpop av rang. Hon skriker distat ut sin röst som hon hållits tillbaka genom alla tidigare alster. Det här är så jäkla bra. Som ett slags rockigare Icona Pop men med ett tydligare budskap. "Shout" är en killer. Den här tjejen förtjänar mer uppmärksamhet än hon hittills fått.
3) Dom ska få se vem dom roat sig med/Anders Wendin
Dalmasen har hittat till sig själv med texter på svenska. Kanske inte de klockrenaste radiohitsen. Men texterna. Vem smällter inte för målande beskrivningar av Ludvika och sånger till sin nyfödda son. Går alltid hem. Lyssnar på "Du måste kunna gå nu" och jag minns sena kvällar i Ludvika, kebabtallrik i natten och blicken över blåa berg och sjöar och drömmar om något bättre som fanns bakom dem.
4) We are only what we feel/NONONO
Ett svenskt Blondie. Så coolt. Så omedelbart. På gränsen till för lättfångat men nog balanserat för att erövra världen. Bilåkarmusik med den rätta känslan.
5) Länge leve vi/Ison och Fille
Svensk hiphop deluxe. Jag har svårare och svårare att acceptera rapmusik. Men duon presenterar ännu en gång för mina öron, ursäkta uttrycket "den ljuvaste av hiphop" trots tufft skal och attityd. Får mig att gunga i förortsidyllens villakvarter.
6) Zacharias Blad/Zacharias Blad
Svensk debutant med mersmak. Här finns ärlig svensk pop som andas Håkan Hellström men som ändå känns som ett eget uttryck, som en DiLeva när han kom fram på 80-talet. "Jag är gay" är en svensk radiohit att minnas och Zacharias en man för framtiden.
Jag har sett honom som gatumusikant. En upplevelse. Missa inte i Stockholm då han fortfarande ibland står på gatan.
7) Gå, bli bra. Det kan nog ta ett tag/Simon Norrsveden
Ännu en cool svensk ny artist. Låter mer som ett melodisäkert Kent med medryckande melodier med lätt vemod. Musik för nedcabbade tider under ljusa sommarnätter.
8) Aelita/Mando Diao
Mando synth känns helt rätt efter dundersuccén med svenska visor. Känns ibland dock som att goda melodier fått stå tillbaka för lekstuga och upptäckarglädje i fina synthslingor. Men det räcker långt ändå.
9) I never learn/Lykke Li
Svårmod inbakat i vackra drömska melodier. Det är Lykke Li. Trots det tunga en upplyftande musikupplevelse.
10) Girl/Pharrell Williams
Lycko-r´n´b för de stora massorna. Det svänger om Pharrells samettsröst och produktionen är slickt snygg. Går inte att hitta många fel här. Ta en klunk skumpa, blunda och dansa. Woho!
Bubblare:
Food/Kelis
Beauty is pain/Rebecca & Fiona
