Fredagar brukade stå för frihet, party och avstamp inför helgledigheten.
Numera står den ofta för utarbetad själ och dagissliten, trotsig och trött dotter som är antagonist mot hela världen. Hon orkar inte hantera sig själv efter en vecka fylld av intryck. Och det "fredagsmys" som hon själv åberopar går inte att uppfylla.
Jag ber henne le och vara glad. Men leendet fastnar i ett krystat uttryck. Hon är för trött.
Nä. Det blir till att snabbt få på pyjamas och ropa in John Blund.
Och därefter ta sig ett glas vin i tv-soffan och skåla för den stundande helgen. Det är en njutning. Den nya tillfredsställelsen på fredagar. När allt är tyst. Och man kan vara sig själv för en stund. Skål!
