Viktkollen med träningen inför Vasan är kul. Men den är lite kluven. Samtidigt som man går ner under träningen slår det tillbaka efter en tid. Jag går ständigt hungrig känns det som. Alltid lite sugen.
Speciellt när jag drog i gång styrketräningen igen så märker man att behovet av intag ökar. Kroppen, musklerna behöver det. Då är det lite trist med motverkan mot det lilla målet man satt upp att kanske kunna rasa en tio kilo i höst. Jag har nu svårt att se det komma hända.
Jag tränar för att kunna äta och dricka gott. Om jag ska mycket ner i vikt vet jag att boven i mycket är min matlust och den vill jag ogärna rucka på. Nu när den dessutom triggas av en hungrig träningsutmattad kropp ser jag viktrasmålet passera revy. Sån karaktär att jag går på någon sträng diet har jag bara inte, och hur rolig är den då.
I dag vilar jag. Tullar på dotterns lördagsgodis, en lördagsdrink, och sedan planerar jag en tung löpning i morgon. Åh, vad jag mår bra.