Första joggen sedan en månad tillbaka. Två kilo tyngre. Två stenar tyngre. Två stockar till ben. Två stenlungor.
En halvmil på 28 minuter i kväll. Men mentalt sådan otroligt skön känsla igen. Att vara på benen igen. Att leva. Att andas.
Det här stunderna när löpningen är meningen. Funderingen. Ventilatorn.
Trots det tunga fysiska passet, en frisk resa för själen.
Hostan sitter i men inte under löpningen. Kanske det vänder. Vi börjar så här. Lite lagom.
