En skåpbil med vidöppen skjutdörr blåste förbi mig och Elsa i Skärholmen i måndags. På gatan damp ett sexpack tejp ner framför våra fötter.
Vi vinkade och skrek men skåpbilsdrullen bara fortsatte utan att ta notis av oss. Tror att maskeringstejpen kan klassas som hittegods. Jag tog hem den.
Frågan är bara vad en sådan här händelse är ett tecken på? Vill gudarna där uppe att jag ska hålla tyst (bloggen och dess oväsentligheter), måla om hemma (ja, Elsas lekstuga tänkte jag ta i sommar men har skjutit upp det) eller stanna upp en stund (alla måsten och projekt tar kål på en).
Nja, tejpen går till välgörenhet. Någon som vill ha en gratis rulle extra bred maskeringstejp?