Vi är galna i "Mad men". Efter årsskiftet hade Kanal 9 den strålande tablån att under en helg maratonköra säsong ett och två av den hyllade amerikanska dramaserien.
Vi spelade in rubbet inklusive att den just nu rullande tredje säsongen kontinuerligt spelas in.
Så varje kväll betar vi av ett eller två avsnitt. Det är som en drog.
Jag vet inte hur jag ska beskriva beroendet. Det är egentligen en serie om en reklambyrå på 60-talet med rätt osympatiska och ytliga människor det handlar om.
En serie som egentligen inte får en att må bra, eller nja, säg att man blir underhållen av dess dekadens, drickandet, rökandet, kvinnoförtrycket, hierarkin och cynismen. Man sitter och frustar i tv-soffan och tänker högt "hallå, finns det någon som tänka intelligent och mänskligt av dem".
Det är nog den kittlingen som gör det. Att man sitter fast. I övrigt är det ett välskrivet manus och en snygg serie man åtnjuter.
Jag förstår hajpen. Nu när jag klivit på tåget blir jag galen av den.
