Jag hoppas inte mina barn ärver mina problem med att skilja vänster och höger åt. Alltså jag är inte sämre än någon annan skulle jag tro. Men under stressiga situationer har det ibland ställt till det för mig.
Ett tips att följa sedan barnsben är att man alltid har klockarmbandet på vänster arm. Men vad gör man om man glömmer klockan någon gång?
Värst är väl när man åker bil och har någon som ska beskriva vägen. Och säg att det är bråttom då blir det kallsvettigt bakom rattmuffen.
Det mest pinsamma och förödande misstaget jag gjort med vänster-höger-problematiken har med dåligt självförtroende och stress att göra.
I början av 00-talet arbetade jag en sommar på Sportbladet som redigerare. Sent på kvällen skulle jag sätta upp en sida med laguppställningar för allsvenskan i fotboll. Och på något vänster (hihi) lyckas jag få startelvorna fel.
Sportbladet publicerade dagen efter en hel allsvensk omgång med startelvorna spegelvända (alltså vänsterbackar hade blivit högerbackar och så vidare).
Nattchefen tog upp misstaget på mötet dagen efter. Utan att peka ut mig så berättade han inför hela redaktionen om vad som hänt. Jag tittade högröd ner i bordet, skämdes utav helvete, och kunde inte ge mig tillkänna och be om ursäkt.
Jag svalde skammen. Men berättar om det först nu. Med en glimt i vänsterögat.
